Alla projekt
Projekt
-
Avslutat
Utveckling av hänsynsträd på hyggen
I början av 1990-talet började levande träd lämnas kvar på hygget vid slutavverkningar i svenska skogar. Därför är det nu möjligt att utvärdera vad som händer med träden under de första 20 åren. Resultaten kan användas för att ge råd till skogsbruket om hur, var och vilka träd som skall lämnas på hyggen för att göra så stor nytta som möjligt.
- Forskare
- Thomas Ranius
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Möjligheter att skapa viltfoder i lövröjningar
Det höga viltbetestrycket i södra Sverige har medfört att föryngring i huvudsak sker med gran eftersom tall är mer viltbegärligt. För att bryta denna trend måste troligen viltstammarna sänkas men fodertillgången måste samtidigt öka. Naturligt föryngrat löv är en viktig foderresurs under sommaren men kan också till viss del användas under vinterhalvåret.
- Forskare
- Urban Nilsson
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2013
-
Pågående
Skogssällskapet & naturvården
Syftet med projektet är att genom forskning i Skogssällskapets arkiv, intervjuer med äldre personer om Skogssällskapets naturvårdshistoria, analyser samt rapportsammanställande få en fördjupad kunskap om Skogssällskapets betydelse för naturvårdens framväxande i det skogliga Sverige under 1900-talet.
- Forskare
- Örjan Hill
- Ämne
- Skogshistoria
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Future Forests
All Future Forests research addresses complex problems related to forest use, primarily by the use of review, synthesis, meta-analyses and modeling as methods. Stakeholder involvement is key to success of the research. Hence, communication is a central activity in the program.
- Forskare
- Annika Nordin
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2013
-
Avslutat
Nyckelbiotopernas betydelse för den biologiska mångfalden
Utgör nyckelbiotoper även på längre sikt livsmiljöer för naturvårdsintressanta och hotade arter? Det övergripande syftet med detta forskningsprojekt är att använda befintliga inventeringsdata från nyckelbiotoper för att utvärdera detta med fokus på lavar, mossor och svampar.
- Forskare
- Mari Jönsson
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Hur bör naturhänsyn på och mellan hygget fördelas?
Idag lämnas på de flesta hyggen minst tre högstubbar per hektar. Syftet är att skapa död ved som blivit en bristvara i dagens brukade skogar. Flera studier har visat att högstubbar utnyttjas av många arter, däribland rödlistade, men få studier har kunnat påvisa någon positiv effekt för populationsstorleken av en art.
- Forskare
- Line Djupström
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Tillskapade högstubbar – vad har hänt efter tio år?
Nytillskapade högstubbar visade sig inte uppvisa skillnad varken i total mångfald eller antal rödlistade arter oavsett om de befann sig i en värdetrakt med höga naturvärden eller i "normal" skogsmark. Genom att inventera exakt samma högstubbar igen, tio år senare, ska resultatet utvärderas.
- Forskare
- Matts Lindbladh
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Effects of forest management on the biodiversity of headwater streams
The overall goals of this project are to evaluate the effects of clear-cutting and long-term forest re-growth on habitat quality and aquatic biodiversity in headwater streams of northern Sweden.
- Forskare
- Ryan Sponseller
- Ämne
- Natur- och kulturvård
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Flygburen laserskanning för bättre beslutsunderlag på enskilda fastigheter
Inom detta projekt vill vi bygga en informationsbrygga mellan storskaligt insamlade data och det lokala skogstillståndet på den enskilda skogsfastigheten. Med flygburen laserskanning mäts skogens horisontella och vertikala struktur med hög precision och en hypotes är att diameterfördelningar kan skattas med så mycket högre noggrannhet om dessa data kombineras med enkla lokala fältmätningar att en sådan metod skulle kunna rekommenderas för praktisk användning.
- Forskare
- Johan Holmgren
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Skötsel av olikåldrig tallskog
Hur ska olikåldrig tallskog skötas för att man ska kunna behålla beståndsstrukturen med en stadig föryngring och inväxning av nya individer? Detta projekt studerar detta genom att titta närmare på fyra flerskiktade tallbestånd och rekonstruera deras karaktär bakåt i tiden.
- Forskare
- Erik Valinger
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Beslutsstöd för produktion av biomassa och uttag av bioenergi i unga skogar
Vilka praktiska handlingsalternativ finns för unga stamtäta och dimensionsheterogena bestånd? De har ofta ett, ur teknisk och ekonomisk synpunkt, ogynnsamt utgångsläge inför första gallringen sett från traditionell skogsskötsel. Det är intressant att kunna prognostisera beståndsutveckling i unga skogar beroende på trädslagsblandning, stamantal och trädhöjd för olika boniteter samt eventuella effekter på beståndets fortsatta tillväxt vid uttag av biomassa och kvarvarande träds fortsatta utveckling efter ett biobränsleuttag.
- Forskare
- Dan Bergström
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Kampanj om allemansrätten - Var rädd om din arena
Hur kan man skapa bättre förutsättningar för samverkan och dialog kring allemansrätten?
- Forskare
- Håll Sverige Rent
- Ämne
- Kommunikation & kunskapsspridning
- Startår
- 2014
-
Avslutat
Kunskapsuppbyggnad om offentligt ägda skogar
Sveriges kommuner äger cirka 335 000 hektar skog. Kommunerna förvaltar innehavet själva, genom kommunala förvaltningsverksamheter, eller använder sig av externa förvaltare och entreprenörer. Majoriteten av innehavet är tätortsnära har betydelse för kommunerna och dess invånare.
- Forskare
- Malin Sääf
- Ämne
- Planering
- Startår
- 2012
-
Avslutat
Trädval vid hyggesfritt skogsbruk
Vid hyggesfritt skogsbruk antas gallring vara det enda sättet att skörda virke. Gallringen får då en annan roll än vid trakthyggesbruk och trädvalet måste göras enligt delvis andra principer. Hur ska man göra detta trädval för att gynna beståndets och de enskilda trädens tillväxt på bästa sätt?
- Forskare
- Lars Lundqvist
- Ämne
- Skogsskötsel
- Startår
- 2015
-
Avslutat
Ecological and biogeochemical hotspots along boreal streams: Recommendations for best-management-practice of riparian buffers
Riparian groundwater discharge hotspots have higher biodiversity and distinct soil chemistry, and may thus embody substantially larger control over stream water quality than adjacent non-discharge sites. Therefore the protection of these areas from forestry perturbation, by maintaining wider riparian buffers, is essential.
- Forskare
- Lenka Kuglerová
- Ämne
- Mark & vatten
- Startår
- 2015