Avslutat projekt

Den långsiktiga naturvårdsnyttan med hänsynsytor

Hänsynsytor är numera en utbredd naturvårdsåtgärd, men forskningen har fokuserat på kortsiktiga effekter och kunskap saknas om deras långsiktiga betydelse för den biologiska mångfalden. Det övergripande syftet med det här projektet är att utreda den långsiktiga naturvårdsnyttan med hänsynsytornas olika typer och substrat.

Inventerare inventerar träd i en hänsynsyta.

Inventering av en hänsynsyta. Foto: Lena Gustafsson

Naturhänsyn har lämnats vid avverkning i hela landet sedan 1990-talet. En viktig del är lämnande av trädgrupper, så kallade hänsynsytor. Varje år avverkas ungefär 200 000 ha och arealen yngre skog där hänsyn finns uppgår till flera miljoner ha. Forskning om effekten på biologisk mång­fald är tämligen omfattande men en svaghet är att nästan alla studier enbart omfattar kort tid efter avverkning och att utvecklingen över tiden, så kallade tidsserier, är mycket få. Sådana är viktiga eftersom naturhän­synens nytta bör ses i långt perspektiv och studier på samma ytor över tiden ger möjlighet till detaljerade tolkningar.

Ett sätt att mäta värdet för biologisk mångfald är via natur­vårds­intressanta arter, t.ex. rödlistade arter och signalarter av mossor och lavar. En totalinventering av sådana arter gjordes år 2000/2001 (0-3 år efter avverkning) och upprepades år 2006/2007 i ett 70-tal hänsynsytor i Medelpad och Ångermanland. Resultatet, som publicerats, visar att många mossor minskade i förekomst men att effekten på lavarna var mindre.

Vi vill nu upprepa inventeringen och därmed skapa den längsta tidsserien i norra Europa. Vi vill svara på frågorna:

  1. Vilka substrat samt naturvårdsintressanta mossor och lavar finns i hänsyns­ytor ett 20-tal år efter avverkning?
  2. Hur skiljer sig dessa från perioden 0-3 år respektive 6-9 år efter avverkning?
  3. Vilken variation finns mellan olika typer av hänsynsytor och substrat?
  4. Har arter kunnat kolonisera mark och substrat i den uppväxande omkring­liggande skogen?

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2018

Mari Jönsson

Docent

Maris forskning fokuserar på mönster och processer för biologisk mångfald, främst i skogsmiljöer. Forskningen behandlar skogsbrukets inverkan på biologisk mångfald och betydelsen av olika naturvårdsåtgärder.

  • Organisation SLU Artdatabanken, Sveriges lantbruksuniversitet, Uppsala
  • Telefon 018-672583
  • Epostadress mari.jonsson@slu.se

Lena Gustafsson

Professor

Professor i naturvårdsbiologi. Forskar på markanvändningsfrågor särskilt kopplade till skog och skogsbruk.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.