Svenskar investerar i lettisk skog

– I Lettland finns just nu enorma utvecklingsmöjligheter, säger jacob Bennet, en av många svenskar som äger skog i vårt närmaste baltiska grannland. Nu är priset 4 000-7 000 kr/ha.

Lettland är som skogsnation ett intressant område för svenskar som vill investera.

– Med låga priser, hög bonitet och närhet till östersjömarknaden är skogsköp nu osedvanligt intressant, säger Skogssällskapets lettlandschef, Maris Sloka.

Motsvarande skog i Sverige hade kostat tre till fyra gånger mer

Sedan början av 2000-talet har Skogssällskapet assisterat svenskar som vill investera i billig skogsmark i Lettland. Skogssällskapet har hjälpt till med att hitta rätt fastigheter att köpa, med förvaltning av marken och försäljning av virkesvolymerna.

En av de svenskar som tidigt satsade på Lettland är Jacob Bennet. Han köpte redan 2003 och har sedan dess byggt upp en intressant fastighet. I dag har han 1 600 hektar mark, varav cirka 1 300 hektar är någon form av produktiv skogsmark.

– Det är ett bra läge för svenskar i Lettland just nu. Markpriserna har gått ned igen under finanskrisen. Motsvarande skog i Sverige hade kostat tre till fyra gånger mer i inköp Avkastningen kan, enligt Jacob Bennet, bli mycket god på lite längre sikt.

– Själv är jag intresserad av mer mark i Lettland, inte minst om jag får ett ännu mer välarronderat skogsinnehav, säger han. Om tio till 15 år kommer det att vara en väldigt fin skogsfastighet, även med svenska mått mätt. Därför återinvesterar jag all avkastning fastigheten ger i skogsskötsel och tillköp.

Jacob Bennet är jordbrukare på Slättäng utanför Lund. Där driver han ett lönsamt och produktionsinriktat växtodlingsjordbruk.

– Här i Lettland är förutsättningarna just nu sällsynt goda för markinköp, säger Maris Sloka, Skogssällskapets Lettlandschef. Skogsfastighetspriserna är nere på en mycket låg nivå på grund av den ekonomiska krisen. Läget och skogens kvalitet är helt avgörande för priset, som i dag ligger på 4 000-7 000 kronor per hektar.

Skogssällskapets lettlandsansvarige, Maris Sloka, är skogsutbildad på universitetsnivå och är placerad i Riga, den huvudstad som ligger närmast Stockholm. När Jacob Bennet kommer på besök följer han med ut till Skogssällskapets lokalkontor i Ludza, cirka 30 mil rakt österut från huvudstaden. Maris Sloka berättar att fördelarna med skogsinnehav i Lettland är många, bland annat genom EU:s olika glesbygdsstöd. Svenska skogsägare kan få bidrag för att plantera igen jordbruksmark med till exempel gran och björk, och för att hålla ängar öppna genom att klippa buskar och gräs. Det gör att skogarna kan utökas och förbättras, samtidigt som värdestegringen av marken gör att den totala värdetillväxten blir god på några års sikt. Dessutom är markpriserna låga jämfört med Sverige.

Maris Sloka hänvisar till den snabba värdeökningen på skogsmark som skedde från 2003 till 2008. Mark som köptes för 2 000-3 000 kronor per hektar kunde säljas för mer än det dubbla i slutet av 2007 och början av 2008. Sedan hösten 2008 har priserna sjunkit igen och det gör att det nu är läge för att nyinvestera.

När vi följer med Jacob Bennet på hans besök på markerna, som ligger nära den ryska gränsen i distriktet Latgale, vill Jacob hitta mer mark att köpa, och han vill i detalj gå igenom hur de tidigare EU-finansierade planteringarna har artat sig. Samtidigt som han vill undersöka var åtgärderna 2010 ska sättas in.

– Jag har fått bidrag för att plantera, främst gran, på totalt 50 hektar åkermark. EU bidrar med 75 procent och lettiska staten med 25 procent. Nu vill jag se hur planteringen har gått, kontrollera plantkvaliteten och hur röjningsprojekten har gått, säger han. En övervägande del ser ut att klara sig bra, även om det behövs en rejäl gräsröjning under sommarmånaderna.

Jacob Bennets långsiktiga mål med skogsinnehavet är att markerna, som i dag har rätt låg skoglig standard, ska bli mer i linje med ett normalt svenskt skogsinnehav. Det betyder omfattande röjningsåtgärder, planteringar, gallringar och busk- och gräsröjning på ängar som är lämpliga att hålla öppna. Skogsmarken har en bonitet på 7-9 m3 skog per hektar och år, på jordbruksmarken som planteras med gran eller björk är den 10-11.

De flesta fastigheter som är till salu till ett bra pris är små och har ett stort röjningsbehov. Ägarna är privatpersoner som efter frigörelsen från Sovjet i början av 1990-talet fick tillbaka familjeägd jordbruksmark eller skogsmark som var registrerad på dem år 1943, tiden före andra sovjetinvasionen.

De lettiska ägarna har ofta inte haft tid eller råd eller befunnit sig i närheten av sin skog. Därför har den kunnat växa vind för våg. Den mest välskötta skogen i är den statliga, som utgör ungefär 50 procent av skogsarealen. Den är inte till salu och den förvaltas av det statliga skogsbolaget. Trots den ekonomiska krisen i Lettland är Maris Sloka högst tveksam om det blir några förändringar när det gäller den lettiska statens innehav.

– För närvarande är det inte aktuellt med försäljning och det är inte något man diskuterar, säger han.

Maris visar Jacob de marker som just nu finns till försäljning i området kring fastigheten. Det är några områden man redan tidigare tittat på och några helt nya som kommit ut på marknaden sedan sist. Jacob och Maris bestämmer sig för att se närmare på ett par av de nya, men väl på plats känner Jacob att han vill vänta på ännu bättre alternativ.

Jag har fått bidrag för att plantera, främst gran, på totalt 50 hektar åkermark. EU bidrar med 75 procent och lettiska staten med 25 procent

Det är ingen komplicerad process att köpa skog i Lettland. Lagen kräver att marken ägs av ett lettiskt bolag, men utlänningar kan utan problem äga bolaget och vara vd för detsamma. Jacob Bennet har bildat ett lettiskt företag där hela hans skogsinnehav ligger.

– Jag köpte min första mark här innan priserna gick upp i samband med EU-inträdet 2004, och jag tror att markpriserna kommer att stiga igen efter 2010. Därför är det intressant att passa på nu.

– Under 1990-talet arbetade jag här för ett stort amerikanskt bolag och jag sitter nu i styrelsen för ett annat företag med verksamhet här. Jag tror mig känna letterna ganska väl vid det här laget. Det ser mörkt ut för dem just nu, men de är ett folk som upplevt tuffa tider förut, och jag har stor tilltro till att de klarar även den här utmaningen.

Till Lettland har Jacob Bennet rest cirka tre gånger per år, men det kan bli tätare besök i framtiden. I de långsiktiga planerna ligger bland annat att uppföra en timrad jaktstuga vid en liten sjö i det gudomliga, mjukt böljande landskapet. Vildsvin, rådjur, älg, lo och kronhjort finns på markerna.

Han hoppas också att någon på sikt satsar på en pelletsfabrik i området. Det borde vara en god investering då energipriserna återigen är på väg upp, och det råder ingen brist på råvara. Fabriken skulle dessutom kunna ge avsättning för grot och röjningsvirke, energi till det svårt gasberoende lettiska folket och viktiga arbetstillfällen i den avfolkningsdrabbade bygden.

För andra markägare som, liksom han, är intresserade av Lettland, har Jacob Bennet några goda råd:

För det första handlar skogsaffärerna i Lettland inte om snabba klipp. Investeringarna ska ses långsiktigt.

För det andra bör man inte köpa för små arealer. Det är bättre att gå ihop några stycken och köpa under samma bolag. Han säger att det kostar en del att driva ett bolag. Till detta ska också läggas kostnaderna för den skogliga förvaltningen och för ekonomiredovisningen.

Att samarbeta med en erkänd och seriös förvaltare som tar hand om skogsskötsel, myndighetskontakter, ekonomi och planering är ett gott råd.

– Det är som att sälja en bil med garantiboken noggrant ifylld. Med hjälp av Skogssällskapet är alla åtgärder noggrant dokumenterade och redovisade. Skogsbruksplanen är uppdaterad och jag kan hålla koll hemifrån via nätet. Därigenom underlättas också en framtida försäljning.

Maris Sloka tillägger:

– Genom vår position i Lettland kan vi ställa upp med kompetent hjälp att hitta rätt fastighet. Men vi kan även hjälpa till med skogsskötseln, att söka lämpliga EU-bidrag och att sälja virket på rot eller för leverans till lettiska sågverk och bioenergianläggningar, Eller låta virket gå på export.

– Därtill har vi mycket god kontakt med en lång rad svenska skogsägare här i Lettland. Det gör möjligheterna att sälja hela eller delar av fastigheten goda.

TEXT: Mikael Falk