En bransch som passar kvinnor

Ingrid Wiktorin har varit skogsägare i 20 år och stortrivs. Kvinnor är finurliga, bra på att hushålla och därför väl lämpade för att bedriva skogsbruk, anser hon. – Men jag tror inte på skogsdagar och nätverk enbart för kvinnliga skogsägare. Det skapar ett 'vi och de'.

På väg till Hallsnäs gård i Ramkvilla passerar vi ett par skogsmaskiner i färd med att ta ut stockar ur granskogen. Så uppenbarar sig den vackra Klockaresjön med sina märkliga små runda öar. Gårdens huvudbyggnad ligger på en udde i sjön, strax före infarten till samhället. Där bor ägaren Ingrid Wiktorin, en charmig och handlingskraftig kvinna.

Vi åker ut en runda i Ingrid Wiktorins stora, svarta jeep, in på skogsvägar, förbi hyggen och vackert staplade stockar. Vägarna slingrar sig uppåt och neråt och utsikten på höjderna är hänförande.

– Här börjar småländska höglandet!

Fastigheten är drygt 1 000 hektar varav 980 hektar är produktiv skogsmark. Jordbruket är utarrenderat till mjölkproduktion, nyligen lät hon bygga en ladugård med lösdrift för 85 mjölkande kor.

Hon hyr även ut fastigheter på gården till permanent boende.

Jakten som tidigare varit utarrenderad har nu sonen tagit över.

– Förr hade vi ett hjorthägn men det blåste sönder under stormen Gudrun, berättar hon. Nu har vi dovhjortarna i skogen istället.

40 000 kubikmeter skog föll på gården under stormnatten, det har varit ett stort arbete att få ordning på oredan det orsakade.

Hade en man drivit den här gården skulle han köpt in specialsågar, maskiner och grejor. Jag lejer folk som har de verktyg och maskiner som behövs. Det tycker jag är bra hushållning.

Ingrid Wiktorin pratar gärna om produktion, utveckling. Hon vill att landsbygden ska befolkas och att det ska finnas rejäla saker att producera och sälja. Som skog och elkraft, inte bara rekreation och knätofs, som hon uttrycker det.

– Vi måste öppna för vindkraften, den kan erbjuda landsbygden ekonomiskt stora möjligheter. Produktion är en förutsättning för landsbygdens överlevnad. Och vem skulle vilja bo bredvid ett kärnkraftverk?

Hon efterlyser också generösare regler när det gäller att stycka av tomter.

– Ofta finns många delägare till skogsgårdarna och med dagens höga markpriser har de inte råd att lösa ut varandra.

Vi behöver underlätta för de yngre generationerna att ta över.

Nu köper allt fler anonyma investerare upp landets skogsgårdar.

Själv var Ingrid Wiktorin 33 år när hon tog över driften av Hallsnäs gård efter sin far. Hon har ett bra stöd i sonen Robert som ska ta över efter henne om några år. Han arbetar just nu på en stor gård i Skåne och håller på att skaffa sig en gedigen skogsutbildning.

Hon och Robert har kommit överens om när han ska ta över.

– Då flyttar jag ut. Den som driver skogsbruket ska bo i huvudbyggnaden, anser hon.

Hon har redan köpt ett ställe på Österlen dit hon ska flytta när den tiden kommer.

– Jag försöker se det som att min stund är här just nu. Man måste arbeta med sitt generationsskifte, hävdar hon. Det är lika svårt att ta sig in i det här arbetet som att ta sig ur det.

– Män har svårare än kvinnor att lämna över till nästa generation, tror hon.

– Det är en identitetsfråga: Vem är jag när någon annan tagit över?

För att något ska bli ekonomiskt långsiktigt måste man ha siktet inställt längre fram, tror hon.

Ingrid Wiktorin ser sitt arbete med gården som vilket annat företag som helst, och tror inte på speciella nätverk för kvinnor.

– De kan tvärtom bidra till att skapa ett ’vi och de’. Jag vill istället uppmuntra kvinnliga skogsägare att gå på ’blandade’ skogsdagar, vara nyfikna och ställa frågor. Det här är en bransch som passar kvinnor, hävdar hon.

Efter rundturen återvänder vi till huvudbyggnaden. Ingrid har komponerat en blandning av gammalt och rustikt med nytt och fräscht, och lyckats skapa en hemtrevlig känsla i sin herrgård. Köket är stort, personligt präglat med varmgula väggar och ett generöst köksbord där vi slår oss ner. Hon visar en bunke med ostmassa som är grunden till julens ostkaka. Maten var alltid i centrum på gården när hon växte upp.

– Här i köket har vi haft kurser i matlagning, jag och landslagskocken Klas Lindberg, berättar hon.

Genom åren har hon drivit flera olika projekt på gården.

– Första året hade jag julmarknad här utanför på gårdsplanen. Det var något helt nytt då. Och så hyrde jag ut hus till danskar och tyskar. Sen tänkte jag: varför inte sälja det som jag själv tycker om. Så började jag anordna kräftkalas och matlagningskurser med inhemska råvaror.

– Jag gillar att fiska kräftor med fladdermössen vinande runt öronen!

2004 fick hon och hennes samarbetspartners i samhället utmärkelsen Årets Leader, för ett projekt i landsbygdsutveckling, Vision Ramkvilla.

– Ett resultat av det blev att jag och en kompis startade Event Småland. Vi säljer upplevelsepaket som aktiverar näringen i byn: värdshuset, golfbanan, hotellet, herrgården. Nu senast hade vi ett historiskt sällskap i tidstypiska dräkter här.

Hon ser många fördelar med att bo på landet, inte minst för gemenskapen och nätverken. Men den stora världen är inte långt borta. Ramkvilla ligger i Vetlanda kommun i Jönköpings län, men alldeles nära Kronoberg.

– Jag har en timme till Nässjö och kan enkelt ta tåget till Stockholm därifrån. Till Växjö tar det tre kvart och till Alvesta 1,5 timme. Där finns tåget till Köpenhamn. Jag tycker att jag bor centralt!

Man ska vara finurlig, gilla att skapa och improvisera, och omge sig med bra nätverk. Sådant som kvinnor är bra på.

Under samtalet kommer Ingrid fram till några tips hon vill ge till andra kvinnliga skogsägare.

– För det första är det viktigt att ha en uppdaterad skogsbruksplan, det är en bra hjälp.

I samråd med Klas Gustafsson på Skogssällskapet går hon igenom sin skogsbruksplan och följer de råd hon får om avverkning, plantering och röjning de kommande åren.

En annan förutsättning för att jobbet ska fungera bra är att man ska vara finurlig, gilla att skapa och improvisera, och omge sig med bra nätverk, förklarar hon. Sådant som kvinnor är bra på.

– Men man måste inte kunna allt om skogsbruk. Däremot är det viktigt att ha bra och kunnigt folk runt omkring sig. Mitt andra tips är därför att skaffa en bra revisor och en advokat som upprättar arrendeavtal. Visst kostar det pengar att anlita experter men det innebär trygghet och jag tror jag tjänar på det i slutändan.

Hon vill också ge rådet att delta i studier om avverknings- och driftskostnader. Det gjorde hon själv efter ett antal år som förvaltare av Hallsnäs, och fick då bekräftat att hon låg bra till.

– Det är svårt att själv mäta värdet av det som växer, för mig var det ett bra stöd.

Ett av skälen till det goda resultatet var att hon inte hade köpt på sig så mycket inventarier.

– Hade en man drivit den här gården skulle han köpt in specialsågar, maskiner och grejor. Jag lejer folk som har de verktyg och maskiner som behövs. Det tycker jag är bra hushållning.

Ett annat tips från Ingrid Wiktorin är att byta både bank och elavtal då och då, liksom entreprenörer och inköpare.

– Det har jag gjort flera gånger. Då får man mycket bättre villkor.

Slutligen vill hon rekommendera alla att jobba en mandatperiod eller två som politiker.

– De senaste fyra åren har jag varit politiskt aktiv för moderaterna i Vetlanda kommun. Jag lärde mig mycket om min kommun, hur det fungerar när det gäller bygglov och annat. Nu vet jag precis vart jag ska vända mig i olika ärenden.

TEXT: Anneli Wirdenäs