Lerum eldar flis från egen skog

När västsvenska Lerum skulle skärpa sina miljömål hamnade kommunens skogsförvaltning i fokus. Nu eldas det med närproducerad flis i fjärrvärmeverkets panna. Och år 2025 ska man vara Sveriges ledande miljökommun.

Goråsskogen i Lerum, strax utanför Göteborg. Februarikylan omfamnar växtligheten, sjön Aspen ligger djupfryst och ett par gäss parerar trädtopparna. Området är en del av de 1 500 hektar skogbevuxen mark Lerums kommun äger i syfte att kunna expandera. En tredjedel har avsatts som skyddsvärd eller för rekreation. Resterande del, där Gorås ingår, är produktionsskog. 80 procent av den tillväxten ska varje år avverkas, enligt politiska beslut.

Pierre Bolvede är mark- och projektchef på Lerums kommun.

Transporterna är det största miljöproblemet. Skulle vi komma åt dem skulle vi nå våra utsläppsmål utan problem.

– En stor del av pengarna från avverkningen används för att hålla ordning och röja i den skogsmark som inte ger någon avkastning, eller för åtgärder på andra kommunala marker.

Men en och annan barnomsorgsplats kan det bli också.

– Pengarna är inte öronmärkta, säger Pierre.

På andra sidan sjön stiger fjärrvärmeverkets rökpelare mot den grå himlen och motorvägen slussar tillbaka hundratals Lerumsbor till sina hus och lägenheter. Någon kanske tar en varm dusch, en annan tappar upp ett avkopplande bad eller kryper ner i tv-soffan vid elementet. Få vet nog att inom kort kommer en stor del av deras välsignade värme att ha sitt ursprung just i Goråsskogen, eller någon annan närbelägen skog. Grenar, toppar, ris och rötskadat virke, gallringsved som inte duger till timmer eller massaved, allt kommer att bli flis, eldas upp i fjärrvärmeverket och värma vatten som pumpas ut i samhällets blodomlopp.

Tidigare var det ju så omvänt. Fjärrvärmeverket eldade huvudsakligen med träpellets som tillverkats i Småland eller Grums uppemot tjugo mil bort och kommunen sålde sin flis till andra orter. Enligt ett nytt avtal ska det nu bli ordning på torpet. Kommunen ska sälja sin flis uteslutande till Lerums fjärrvärme, som är ett kommunägt bolag.

Miljövinsterna är stora, tror Håkan Danielsson, chef för Lerums fjärrvärme.

– Dels är själva flisframställningen mindre energikrävande än pellets eftersom pellets kräver en förädlingsprocess med torkning och pressning. Men framförallt blir transporterna kortare när bränslet tas från närområdet.

– Transporterna är det största miljöproblemet vi har i kommunen, fyller Pierre i. Skulle vi komma åt dem skulle vi nå våra utsläppsmål utan problem.

Tankarna på det nya upplägget började ta form kring 2008, då kommunen skulle arbeta fram en ny energiplan. Verkligheten hade sprungit ifrån den gamla, och nu krävdes såväl visionärt tänkande som konkreta åtgärder för att minska koldioxidutsläppen i linje med regeringens arbete mot tvågradersmålet – att den globala medeltemperaturen inte får öka med mer än två grader till 2050.

Ett av de områden man funderade över var hur man skulle anpassa fjärrvärmesystemet på bästa sätt.

– Vi var runt och tittade på hur andra gjorde, och ganska snart dök den här idén upp som en av många. Den var miljöpolitiskt rätt och helt okontroversiell. Enda grundförutsättningen för en sån här lösning är egentligen att kommunen äger skog, säger Håkan Danielsson.

Pierre började med att gå igenom avtalet kommunen hade med Skogssällskapet för att se om det fanns något där som satte käppar i hjulen.

– Men det fanns inga hinder alls. Tvärtom har de varit väldigt behjälpliga och kommit med egna förslag på hur man skulle kunna utveckla idén, exempelvis genom att även använda skogsavfallet från röjning längs vägar. Det är något vi tittar närmare på nu, för att se om vi på så vis kan få ut ännu mer flis. Vi har också funderat på om det går att använda rotvältor och stubbar. Problemet med det är att det följer med så mycket jord, och jord gör att det brinner sämre i pannan, säger han.

Håkan Danielsson, Pierre Bolvede och kommunens miljöstrateg Michaela Holmberg bildade en arbetsgrupp tillsammans med Skogssällskapets Henrik Carlsson. Ett par praktiska frågor behövde utredas.

Dels förutsatte förslaget att man på Lerums Fjärrvärme var villig att bygga ut sin anläggning och investera i en ny panna för flis. Dels krävdes en lämplig terminal för flisning.

– Då gäller det att terminalen ligger nära, annars tappar man ju hela vinsten med att minska transporterna, säger Pierre. Den närmsta professionella anläggningen är Sveaskogs terminal i Härryda, ett par mil bort. Ett avtal har nu skrivits mellan dem, Lerums fjärrvärme samt Skogssällskapet.

– Vi har funderat på om vi skulle kunna hantera flisningen själva i framtiden, men jag tror vi är för små för det. En sådan terminal är otroligt utrymmeskrävande, med buller, transporter och föroreningar. Möjligen skulle det fungera om vi gick ihop med någon av närkommunerna, säger Håkan Danielsson.

Hela processen har tjänat på att Lerum är en så pass liten kommun där de olika parterna kunnat arbeta nära varandra.

– Alla har jobbat åt samma håll och försökt hitta lösningar som är bra för miljön. Och tack vare att energiplanen i sin helhet blev så ambitiös bestämde sig kommunen för att satsa på att bli Sveriges ledande miljökommun till 2025, säger Pierre.

På fjärrvärmeverket doftar det skog. En djup, rik, trädoft. För inte så länge sedan drevs aggregaten här med olja, nu lastas det dagligen av tonvis med små guldgula träflisor.

– Det är väl det som är nackdelen, medger Håkan, att det blir något fler transporter jämfört med pellets, eftersom flis innehåller mer vatten. Men i slutänden tror jag ändå att mängden koldioxidutsläpp blir mycket mindre på det här viset.

När anläggningen togs i bruk i november förra året började man elda med flis inköpt från annat håll. Tanken var att leveranserna sedan skulle komma från Lerum ganska omgående, men först i skrivande stund börjar det bli dags att sjösätta den nya ordningen.

– Jag tror att alla inblandade blev tagna på sängen av den kalla vintern. Det smällde till och blev femton minusgrader, vi var ovana att hantera den nya anläggningen och ville inte börja mixtra med att byta leverantör när det var som mest intensivt, säger Håkan.

Parterna ska snart träffas för att reda ut de sista rutinerna kring vägning och fuktbestämning av lassen. Sedan är det bara för Lerumsborna att njuta. Av sin alldeles egna, närproducerade värme.

TEXT: Susanne Jansson