Harmoni och rekreation i Sundsvalls skogar

Cykelväg genom Granloholm, Sundsvall. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Den här cykelvägen går genom Granloholm, där Sundsvalls kommun och Skogssällskapet har glesat ut skogen och frihuggit runt gatlyktorna så att människor som promenerar och cyklar ska känna sig tryggare. Foto: Ulrika Lagerlöf

Från mörk och kuslig till ljus och välkomnande – i området Granloholm i Sundsvall har kommunen tagit krafttag för att öka trivseln i skogen. Responsen har inte låtit vänta på sig.

Solljuset strilar ner genom skira löv. Här blandas björkar i alla åldersklasser med rönn, asp, sälg och tall. På marken växer örter och ormbunkar, och en och annan mygga svävar ovanför markskiktet.

I området Granloholm i Sundsvall bor 7 000 invånare. Längre tillbaka i tiden låg här bondgårdar, med åkrar blandat med mindre skogspartier. I dag går ett tätt nät av promenad- och cykelvägar genom skogen, som tills alldeles nyligen dominerades av kraftig gammal granskog.

– Vi fick mycket synpunkter på tryggheten här. Människor var oroliga för överfall, man tyckte att det var mörkt och kusligt att promenera här, berättar Thomas Lindström, skogsförvaltare på Skogssällskapet.

Friluftsliv och artrikedom i fokus

Det är svårt att tänka sig att området har känts kusligt, nu när solen skiner och sikten är fri mellan lövträdens stammar. Fortfarande står en del granar utspridda i skogen, men ögat fäster sig också vid de grova stubbar som vittnar om alla granar som stod här tidigare. Och hur stora de faktiskt var.

– Vi vill ha en harmoni mellan ljus och mörker, och vi tänker inte bara på att vi vill ha ett lövuppslag utan också på floran, att vi vill ha artrikedom och variation även där, säger Hans Asplund, skogsansvarig på Sundsvalls kommun.

– Vi har sparat friska granar som är gröna hela vägen ned, men vi bygger i huvudsak på de unga lövträden. Målet är att få till en mosaik i skogen, med en variation av åldrar och trädslag i olika områden, berättar Thomas Lindström.

Trappstegsmodell närmast husen ger mer ljusinsläpp

I arbetet med att ställa om skogen från grandominans till löv har samråd varit en viktig del för att få in synpunkter från allmänheten. Bostadsrättsföreningens trygghetsråd, skolan i Granloholm, olika föreningar och allmänheten har fått tycka till.

– En synpunkt vi fick från de boende här uppe var att alla som bodde på nedre plan aldrig fick se något ljus. Därför har vi jobbat med en trappstegsmodell med olika trädslag där vi till exempel gynnar rönn och sälg närmast husen eftersom de inte blir så höga, berättar Hans Asplund.

Bakom träden skymtar flervåningshusen som Hans pratar om. Också ett äldreboende i området har fått ljuset tillbaka på sina balkonger, något de gläds åt.

”Min stora drivkraft är att få jobba med skogen på ett annat sätt, och få glädja människor. Det är ju de som drar nytta av skogen”, säger Hans Asplund (till höger). Han och Thomas Lindström (till vänster) visar promenadstigen där besökaren på en kort sträcka får möta en mosaik av olika trädslagsblandningar.

– En dam sa till mig att hon hade fått nya grannar. Först förstod jag inte hur hon menade, men sen förstod jag att hon var glad att hon numera ser att det bor folk runt henne. Det ger en trygghet. Förut var det bara svart skog utanför fönstret, berättar Ing-Gun Hedin som är fastighetsskötare i området.

Ing-Gun fortsätter med att berätta om hur annorlunda det har blivit i området efter att skogen glesades ut. De boende har börjat engagera sig i olika projekt för att skapa lekplatser för barnen, pulkabacke, komposter och andra sociala ytor.

– Nu vill fler vara utomhus i området och det känns tryggare när man går hem från bussen, säger Ing-Gun.

Bättre sikt runt promenadvägar och skidspår

Strategin att gynna ljusa trädslag går igen kring leder och skidspår, för att skapa en tryggare miljö med bättre sikt. Åtgärderna i skogen sker i samarbete med parksektionen och gatukontoret, så att också belysningen och spårkvaliteten ses över samtidigt.

En framgångsfaktor i arbetet har varit de entreprenörer som Skogssällskapet anlitat för att utföra insatserna.

– Vi har jobbat med stora skördare och mindre skotare eftersom en stor skördare kan lyfta stora träd utan att skada det kvarvarande beståndet. Om man, som här, har stora granar och små rönnar under är det jätteviktigt, berättar Thomas.

Responsen från allmänheten är hittills mycket positiv, och Thomas vittnar om att han under sina år som skogsförvaltare för Sundsvalls kommun stött på få konflikter kring skogsbruket.

– Vi jobbar mycket med informationsflödena – möten, skyltning, informationsmaterial och samråd om skötseln av kommunens skogar, säger Thomas Lindström.

– För oss som kommun är det unikt att ha en samarbetspartner som är så flexibel som Skogssällskapet. Som kan ta sig an stort och smått på samma ställe, som kan gå från pensionären och hennes bostad, till ett helhetstänk kring hela skogen – från små verktyg till stora maskiner. Som lämnar stället och alla är nöjda. Den flexibiliteten är något som kommunen verkligen uppskattar, säger Hans Asplund.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Om Sundsvalls kommun

I Sundsvalls kommun bodde i slutet av 2016 nästan 100 000 personer, vilket satte Sundsvall på 19:e plats av Sveriges kommuner. 88 procent av invånarna bor i någon av kommunens tätorter. Sundsvalls kommun äger över 4000 hektar skogsmark. Dessutom är en avsevärd del av kommunens parkmark skogsklädd. Den absoluta huvuddelen av kommunens markinnehav är mycket tätortsnära och kommunens mål är att rekreationsanpassa all tätortsnära skog.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.