Lorentz Saethern äger skog i både Sverige och Norge

Lorentz Saether, skogsägare i både Sverige och Norge. Foto: Fredrik Karlsson

Lorentz Saethern är bosatt på norska sidan gränsen, och äger skog i både Norge och Sverige. Skogsfastigheten på svenska sidan gränsen har funnits i familjen i tolv generationer. Foto: Fredrik Karlsson

Med 1 900 hektar skog fördelat på två länder driver Lorentz Saethern ett gränslöst skogsbruk. Men det finns en hel del skillnader mellan att vara skogsägare i Sverige och i Norge – både vad gäller lönsamhet och lagstiftning.

Lorentz Saethern bor mitt emellan Arvika i Sverige och Kongsvinger i Norge, drygt en kilometer in på den norska sidan. Han är utbildad jägmästare i Norge och har arbetat inom skogsnäringen i hela sitt liv. I dag äger han 1 600 hektar skog i Norge
och 300 hektar i Eda i Värmland.

– Där jag bor reflekterar vi sällan över om det är i Norge eller Sverige. Det är på många sätt ett gränslöst område där många bor på den ena sidan och jobbar på den andra. Men som skogsägare finns det tydliga skillnader. Det beror bland annat på att Sverige har en enorm skogsindustri jämfört med Norge. Man kan säga att vad oljan är för Norge är skogen för Sverige. För att jämföra så avverkas cirka 11 miljoner skogskubikmeter om året i Norge och cirka 90 miljoner i Sverige, säger han.

Tolv generationer av skogsbruk

Skogsfastigheten i Eda i Värmland har funnits i familjen i tolv generationer. Lorentz Saethern tog över den för 25 år sedan och driver den med målet att även nästa generation ska ha samma möjlighet att driva och leva av den.

– För mig har det alltid varit självklart att det är skogsbruk jag ska ägna mig åt. Jag ärvde fastigheten på 200 hektar av min far och har köpt till ytterligare 100 hektar de senaste åren, berättar Lorentz Saethern.

Hans skog i Eda består till nästan 90 procent av barrskog och tillväxten ligger på sex till sju kubikmeter per hektar och år. Skogen är dubbelcertifierad (PEFC & FSC), via så kallad gruppcertifiering genom Skogssällskapet.

– Det är bördiga marker som lämpar sig väldigt bra för gran, men vi försöker få in lite lövskog också, för att göra skogen mer stormtålig, säger han.

Svårare att köpa skog i Norge

Att förvärva skog i Norge kan vara svårt då det finns flera begränsningar i regelverken. Därför kan det vara enklare för norrmän att köpa skog i Sverige där det finns mer flexibla ägandeformer, menar Lorentz Saethern.

– I Norge finns regelverk som bland annat innebär att äldsta barnet har förköpsrätt till en skogsfastighet, vilket gör att de inte alltid kommer ut på den öppna marknaden. Det kan även råda boplikt under ett antal år på din ägda skogsfastighet.

En annan skillnad han lyfter är att skogsägare i Sverige har anmälningsplikt till Skogsstyrelsen för planerade avverkningar över 0,5 hektar. I Norge finns inget motsvarande, däremot måste alla fastigheter över fem hektar ha en godkänd skogsbruksplan med miljöregistreringar för att skogsägaren ska få avverka.

Norskt skogsbruk inspirerat av Sverige och Finland

Lorentz Saethern ser även stora skillnader när det kommer till hur man bedriver skogsbruket. Det svenska sättet är mycket mer effektivt, och därmed mer lönsamt jämfört med det norska, menar han.

– När man äger skog i Sverige som norrman lär man sig mycket. Just kunskapsdelen har varit och är viktig för mig. Att träffa nya människor och kollegor i vår bransch är alltid utvecklande. Sverige är dessutom världsledande när det gäller metoder för att driva skogsbruk idag. Kring allt från utbildning till maskiner och sågverkens utveckling. Det sätt vi driver skogsbruk på i Norge kommer från Sverige och Finland. För egen del är samarbetet med svenska Skogssällskapet en stor och viktig del och något jag är glad över. De hjälper mig att förvalta min skog och bistår bland annat med att ta fram en skogsbruksplan och hålla den uppdaterad. Som skogsägare ger detta en trygghet och är också en garanti för en hållbar förvaltning som tillfredsställer dagens krav.

Lorentz Saethern berättar att majoriteten av norska skogsägare är anslutna till skogsägarföreningar precis som i Sverige, men att det i Norge inte finns någon oberoende organisation med samma funktion som Skogssällskapet.

– För mig som skogsägare är det viktigt att samarbeta med en aktör som inte har någon koppling till exempel till virkesköpare eller till industri.

Skatteregler och statliga bidrag skiljer sig åt

Skatteregler och statliga bidrag är något annat som skiljer sig åt mellan länderna. Lorentz Saethern ger några exempel:

– I Sverige finns ju till exempel skogskonto som är fördelaktigt och innebär att du kan jämna ut inkomster från skogsbruk under flera år, det har vi inte i Norge. I Norge får du däremot mer i statsbidrag, till exempel upp till 20 procent av kostnaden för röjning. I Norge har vi även något som kallas Skogsfond. Det innebär att fyra till 40 procent av virkets bruttovärde sätts in på ett konto. När pengarna sedan nyttjas inom till exempel markberedning, plantering eller röjning beskattas du lägre. Pengarna kan även användas till inköp som främjar utvecklingen av din skogsfastighet, säger han och fortsätter:

– Det gäller för mig, som äger skog i båda länderna, att ha bra koll på vilka regler som gäller.

Text: Sara Steinholtz Sparby

Lorentz Saethern

  • Ålder: 63 år
  • Bor: Gården Skogtun i Magnor, Norge.
  • Gör: Jägmästare och skogsägare.
  • Familj: Gift och har två söner.
  • Bäst med att vara skogsägare: ”Att få förvalta och vara en del av naturen samtidigt som du skapar något du kan leva av.”

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.