Avverkning & virke

#Avverkning & virke

Här har vi samlat artiklar och annat material som handlar om avverkning och virke. För många markägare är avverkningen det tillfälle då åratal av skötsel får sin utdelning.

I Sverige är slutavverkning enligt trakthyggesbruk fortfarande den vanligaste formen av avverkning, men hyggesfria skötselmetoder
blir allt vanligare. En slutavverkning kan ge stora intäkter, men det är samtidigt viktigt att avverkningen verkligen görs efter skogsägarens mål – så att nästa generation träd växer upp med de förutsättningar som markägaren vill.

Om markägaren istället har valt en hyggesfri skötselmetod för sin skog kan avverkningen till exempel göras som en plockhuggning, där enskilda träd tas ut, eller genom luckhuggning – som är betydligt mindre än ett hygge.

För att en avverkning ska vara hållbar är teknik och skonsamhet viktiga frågor. Vilka maskiner används, och hur planeras avverkningen i skogen? Hur är markens bärighet, både på platsen generellt och under de rådande väder­förhållandena? Att undvika körskador är en viktig fråga inom skogsbruket, och här är både nya tekniska hjälpmedel – som markfuktighetskartor – och utbildning av maskinförarna centralt.

När träden väl är avverkade ska virket tas omhand. Toppar
och grenar blir ofta bioenergi, medan timret går till sågverk. Här är forskning och produktutveckling viktiga delar i att stärka skogens roll som en klimatsmart resurs med utvecklingen av biobränslen, spännande nya material och trä som ersättning för exempelvis betong.

Artiklar & reportage

  1. Effektiva virkesaffärer: "Planering är A och O"

    En virkesaffär inkluderar många olika aktörer och kan ta lång tid att genomföra – så hur kan den bli så effektiv som möjligt? Vi frågade Hanna Flink, produktions- och virkesansvarig på Skogssällskapet i östra Svealand.

  2. Skogsindex: Stigande priser på både virke och skogsmark

    Skogen är hetare än någonsin. Trots pandemi fortsätter skogsmarkspriserna att stiga och nå nya rekordnivåer – samtidigt som virkesmarknaden också är het och där dragloket är den starka trävarumarknaden. Det berättar Ulrik Abelson, fastighetsexpert på

  3. Dags att avverka? Tänk på det här!

    Har du ett bestånd där det börjar bli dags för föryngrings­avverkning? Pontus Larsson, produktions- och virkeschef på Skogssällskapet, ger svar på några vanliga frågeställningar som skogsägare har.

  4. Webbinarium om att anlägga skogsbilväg

    30 mars 2021 anordnade Skogssällskapet ett digitalt frukostseminarium om att anlägga skogsbilväg.

  5. Certifieringen hjälper syskonen staka ut en hållbar riktning i skogsbruket

    Drivkraften att stå upp för ett hållbart skogsbruk där ekologiska, sociala och ekonomiska värden går hand i hand gjorde certifieringen till ett naturligt val för syskonen Andersson. Med hjälp av FSC:s kriterier och stor lokal hänsyn styr de sin fastighet

  6. Certifiering – så funkar skogens egna märkningar

    Att konsumera hållbart blir alltmer kutym, både som privatperson och som företag – men det kan vara svårt att veta vad olika miljösymboler och stämplar står för. Därför har vi dykt ner i skogens egna märkningar: FSC och PEFC. Vad innebär det att köpa en

  7. Ikea och Sandåsa Timber: Certifierat skogsbruk stärker trä som material

    – Engagemanget hos konsumenterna för hållbarhet och hållbart brukande är oerhört starkt. De vill ha någon form av bekräftelse på att de gör rätt. Det säger Ulf Johansson, global skogs- och råvaruchef på Ikea i ett samtal om certifiering av skogsbruk.

  8. Virkeskrönikan: ”Vi går en ljus men osäker tid till mötes”

    Skogssällskapets produktions- och virkeschef Pontus Larsson skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.

  9. Varsamt skogsbruk bidrar till bevarande av regnskog

    I Kilwadistriktet i sydöstra Tanzania bidrar certifiering av skogsbruk till att biologiska värden bevaras samtidigt som lokalsamhällena får möjlighet att utvecklas.

  10. Från skogsbruk till certifierad vara

    Skogen ger oss allt från toalettpapper till trädgårds­möbler. Men varför är vissa trävaror nästan alltid certifierade medan andra – som plankor på brädgården – är jättesvåra att spåra till sitt ursprung? Lena Dahl, verksamhetschef på FSC Sverige,