Avslutat projekt

Hur bör naturhänsyn på och mellan hygget fördelas?

Idag lämnas på de flesta hyggen minst tre högstubbar per hektar. Syftet är att skapa död ved som blivit en bristvara i dagens brukade skogar. Flera studier har visat att högstubbar utnyttjas av många arter, däribland rödlistade, men få studier har kunnat påvisa någon positiv effekt för populationsstorleken av en art.

Låga

Varje år ställer skogsbruket minst en miljon högstubbar i samband med olika skogsbruksåt­gärder. På de flesta hyggen idag lämnas mins tre högstubbar per hektar och syftet är att skapa solbeslyst död ved som blivit en bristvara i dagens brukade skogar. Flera studier har visat att högstubbar utnyttjas av många arter däribland rödlistade, men få studier har kunnat påvisa någon positivt effekt för populationsstorleken av en art.

Skogforsk har följt högstubbar under mer än 15 år och visat på en klart positiv effekt på populationen av en rödlistad skalbagge, den större flatbaggen (Peltis grossa). Men är det schematiska skapandet av tre högstubbar per ha tillräckligt och hur bör det ställas, klumpade eller utspridda, det är fortfarande obesvarade frågor. Skogforsk har ett unikt dataset från ett skogslandskap i Dalarna där alla hyggen skapade mellan 1990 och 2000 är inventerade år 2005. Då det tar ca 10 år innan veden har fått rätt karaktär för att den större flatbaggen ska kunna utnyttja den, var de flesta högstubbar vid inventeringstillfället fortfarande för unga. År 2012 återinventerades dessa hyggen och preliminära analyser har visat att det går att analysera hur den optimala fördelningen av högstubbar bör se ut på ett hygge och i ett landskap för största möjliga naturvårdseffekt.

Tillskapade högstubbar står i dag bara för en mindre andel av den totala mängden död ved, men är viktiga för många fler grupper av insekter än större flatbaggen. Målet med projektet är att skapa beslutstöd och rekommendationer som gör att markägaren kan effektivisera sina naturvårdsåtgärder.

Sammanfattning av projektets resultat

Sammantaget visar resultatet från projektet att gruppställda högstubbar gör mer naturvårdsnytta än enskilt ställda högstubbar.

För att arter liksom den större flatbaggen ska kunna fortleva i ett övrigt brukat landskap krävs att en kontinuerlig tillförsel av död ved sker. Att tillskapa högstubbar är en relativt billig metod och störst sannolikhet för att dessa högstubbar ska nyttjas, och det under lång tid, får man om dessa högstubbar ställs gruppvis på hygget.

Ämne: Natur- och kulturvård
Startår: 2012

Line Djupström

Forskare

Naturvårdsforskning

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.