Hoppa till innehåll Hoppa till undermeny Hoppa till undermeny
Meny

Skogsskötsel

#Skogsskötsel

I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: mark­beredning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.

Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.

Om skogsägarens mål är att få så hög ekonomisk avkastning som möjligt så leder det till en viss typ av skogsskötsel som kan skilja sig markant från den skötsel som utförs i en skog där rekreations­värden eller biologisk mångfald är det viktigaste. Om målen handlar om högkvalitativt virke så blir skogsskötseln en annan än om största möjliga volymproduktion är det viktigaste, osv.

Det finns en mängd olika metoder inom skogsskötselområdet, där hyggesfria metoder har börjat diskuteras allt mer på senare år. I ett hyggesfritt bestånd, där det inte sker någon slutavverkning, blir skogsskötseln en konstant process för att forma skogen. I trakthyggesbruket, som är den dominerande metoden i Sverige i dag, avslutas en cykel av skogsskötsel i och med slutavverkningen, och en ny cykel startar när marken bereds för den nya trädgenerationen.

Ibland används begreppet skogsvård överlappande med skogsskötsel, här har vi valt att enbart använda begreppet skogsskötsel.

Artiklar & reportage

  1. Emma Holmström blir professor i skogsskötsel: "Vilka skogar vill vi ha i framtiden?"

    Emma Holmström är ny professor i skogsskötsel vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Skogssäll­skapet är extra stolta eftersom det är en professur som finansieras via stiftelsens anslag. Vi har pratat med Emma om hennes framtidsplaner, och vad hon

  2. Brandsamverkan bland gårdarna i Bjärka-Säby

    I klassisk herrgårdsmiljö, omgiven av gamla ekar, hittar man Bjärka-Säby. Godset har anor från 1200-talet och för några år sedan flyttade Oscar Ekman tillbaka till släktgården där han växte upp. Här berättar han om en stark grannsamverkan – och om ett

  3. Ny forskning: Så påverkar vildsvinen skogen

    Att en ökande vildsvinsstam bökar till det för jordbrukare är känt –men hur påverkas skogsmark och skogsproduktion? Docenten Gustaf Granath har forskat på området. Här berättar han om projektet och om varför skogsägare troligen inte behöver oroa sig.

  4. Webbinarium om blandskogsskötsel

    I december 2024 höll vi ett webbinarium på temat nordiskt skogsbruk, med fokus på blandbestånd och björk. Här kan du se inspelningen.

  5. Gränslösa djur – så förvaltar vi vilt över nations­gränsen

    Djur bryr sig inte om förvaltnings­områden och nationsgränser – så hur förvaltar man en viltstam som rör sig fritt mellan Sverige och Norge? Det har det svensk-norska projektet Grensevilt satt fokus på. – Studien visar att nära 70 procent av älgstammen i

  6. Skogsskötsel i samklang med kronhjorten

    En solig höstdag samlades ett tjugotal skogsägare på Skogssällskapets fastighet Svanå i Västmanland för att lära sig mer om viltanpassat skogsbruk och hur skador på skogen kan förebyggas.

  7. Flerartsförvaltning nyckel för att minska betes­skadorna

    – Det blir konstigt att bara titta på en art som samspelar med många andra arter. Det säger Märtha Wallgren, viltekolog på Skogforsk, som svar på varför flerartsförvaltning diskuteras som ett sätt att komma till rätta med betesskador på tall.

  8. Internationella forskare fick se svenskt skogsbruk i praktiken

    En varm dag i slutet av juni samlade 300 skogs­forskare från hela världen för en exkursion på Skogssällskapets fastighet Bredvik utanför Norrtälje. Temat för exkursionen var ”state of the art forestry”, och handlade alltså om att visa upp ett modernt

  9. Panelsamtal om framtidens skogsföryngring

    Plantorna och fröna som landar i jorden idag kommer att vara uppvuxen skog först om 60-100 år. Hur ska vi då kunna veta vad, när och hur vi ska föryngra – när dessutom ett förändrat klimat och nya samhällskrav kan ge totalt annorlunda förutsättningar för

  10. Föryngringskollen – kraftsamling för att få fler plantor att överleva

    Oförutsägbart klimat, snytbaggar och betande djur. Hoten mot unga, planterade plantor är många. I jätteprojektet Föryngringskollen undersöks de bakomliggande skälen till att plantorna dör, för att snabbt kunna sätta in åtgärder som kan förbättra

Gå djupare

Våra tjänster inom Skogsskötsel

Aktuella projekt inom Skogsskötsel

Våra egna fastigheter där vi arbetar mycket med Skogsskötsel