Avslutat projekt

Hybridaspens produktion i södra Sverige

Syftet med projektet var att öka kunskapen om hybridaspens produktion och beståndsutveckling på jordbruksmark i södra Sverige. Kunskapen ska bidra till att utveckla skötselkoncept som säkerställer en hög och hållbar produktion av virke och biomassa. Bättre kännedom om hybridaspens produktionspotential och odlingssäkerhet ger beslutsstöd åt skogsbrukaren som står inför valet av trädslag.

Hägnat hybridaspbestånd. Foto: Nils Fahlvik

Hybridaspen är en korsning mellan europeisk och amerikansk asp, som på bördiga marker kan uppnå en hög produktion under en kort omloppstid. Hybridaspen har ett användbart virke som lämpar sig för såväl energived som för massaved och timmer, vilket ger odlaren möjlighet att välja inriktning på skötseln. Trädslaget är ett alternativ till gran på bördiga marker i södra Sverige och som lövträd kan hybridaspen bidra till en ökad variation i landskapet. Odling av hybridasp har hittills varit koncentrerad till jordbruksmark men trädslaget har också potential för odling på bördig skogsmark. För närvarande pågår det studier av härdigheten i olika klimatlägen och odling kan i framtiden också bli aktuell i mer nordliga lägen.

I Sverige har odling av hybridasp hittills skett i liten skala och erfarenheterna är begränsade. I detta projekt har några av de äldsta, ännu aktiva, försöksytorna med hybridasp återinventeras och analyserats med målet att fördjupa kunskaperna om hybridaspens produktion och tillväxtdynamik. Totalt ingick fem försök på före detta jordbruksmark i södra Sverige med en ålder på 23-30 år. Två av försöken var gallringsförsök med behandlingar som innebar olika gallringsintervall och gallringsstyrkor. Övriga försök var avkommeförsök som planterats för utvärdering av ett flertal kloner och som skötts enligt ett traditionellt gallringsprogram.

Sammanfattning av projektets resultat

Studien visade att volymtillväxten hade kulminerat eller var nära att kulminera vid en ålder på 25-30 år. Den årliga medeltillväxten var då 20-22 m3sk per hektar och år, vilket motsvarar en biomassaproduktion av stamved på 7.1-8.3 ton torrsubstans per hektar och år. De äldsta bestånden hade en medeldiameter på 27-30 cm för traditionellt gallrade försök och en övre höjd på 30-35 m vid mätningen 2018. Intensivare gallringsprogram gav en högre medeldiameter för både beståndet i sin helhet och för de grövsta träden. Resultaten antyder att en till två tidiga och relativt hårda gallringar (ca 450 träd per hektar i slutbeståndet) kan främja dimensionsutvecklingen utan att äventyra den totala volymproduktionen. Det finns dock ett behov av nya försök för att studera skötselns inverkan på beståndsutvecklingen.

Inom de tre avkommeförsöken var rangordningen av kloner baserad på stamdiametern vid en ålder av 7-9 år positivt korrelerad med rangordningen vid den slutliga mätningen, 20 år senare. Detta indikerar att kloner för hög tillväxt kan selekteras utifrån resultat från unga försök.