Markberedning – nya kunskaper från två gamla försök

Markberedning säkerställer en god överlevnad och tillväxt hos plantorna under de första åren. Här utforskas de mer långsiktiga effekterna av harvning.

Markberedning utförs maskinellt årligen på mellan ca 150 000 och 200 000 hektar i syfte att förbättra förutsättningarna för föryngring. Att markberedning under de första åren efter etablering säkerställer en god överlevnad och tillväxt är väl belagt, men dess långsiktiga effekter är fortfarande relativt outforskade. Det finns en oro att markberedning kan leda till minskad skogsproduktion på längre sikt på grund av markstörningar och näringsläckage, speciellt vid mer intensiva metoder.

Då omloppstiderna i skogsbruket är långa är det tidskrävande att studera dessa frågor och det krävs försök som är utformade för att kunna följas under en längre tid. I Sverige finns sen tidigare bara ett fåtal studier om mer långsiktiga effekter på trädens tillväxt av markberedning. I detta projekt har vi möjlighet att utöka detta underlag genom studier i två kvävegödslingsförsök (Hagfors och Nissafors, provyteförsök) som startades för drygt 40 år sen. För 16 år sen avverkades försöken och ena halvan av varje provyta harvades. Initialt studerades där både tillväxt- och miljöeffekter.

Mekanisk markberedning innebär att man skapar fläckar eller strängar med bar mineraljord och mineraljord blandad med humus som läggs ovanpå närliggande mark (och vegetation). Ett syfte med markberedning är att minska konkurrensen från omgivande vegetation under plantetableringen. Detta innebär att täckningsgraden för olika markvegetationsarter påverkas initialt på det markberedda hygget. I detta projekt vill vi samtidigt som träden mäts in även undersöka om harvningen påverkat markvegetationen i försöken på längre sikt, dvs efter 16 år, och om vi kan hitta några resteffekter av gödslingen som gjordes i de föregående bestånden. Den föreslagna studien kan bidra med ny och viktig kunskap om långsiktiga effekter av markberedning både för miljön och skogsägarens ekonomi.