Upplagt för bättre gallring

Genom automatisk gallringsuppföljning kan skördaren beskriva den skog som står kvar efter avverkning. Nyckeln är information om de träd som redan har avverkats. Vinsterna är flera, bland annat att föraren kan få direkt återkoppling på gallringsstyrkan och en prognos över det kvarvarande beståndets grundyta, volym och trädslagsblandning.

Skogforsk har utvecklat en metod för automatisk gallringsuppföljning som ska ge bättre kvalitet och högre effektivitet i gallring och gallringsuppföljning. Metoden presenterades vid Skogforsks utvecklingskonferenser i Västerås, Sundsvall, Umeå och Växjö i februari.

Kanske låter det som magi att kunna använda avverkade stammar för att beskriva skogen som står kvar. Men Johan J Möller, forskare på Skogforsk, talar hellre om statistik.

– Hemligheten är att man avverkar nästan hälften av träden vid en gallring. De avverkade träden har normalt stora likheter med de träd som står kvar och därigenom kan träden som står kvar i de flesta fall beskrivas väl med hjälp av de avverkade träden och statistiska erfarenhetsdata.

Enklare ajourhållning

Förutom direkt återkoppling till föraren under körning, underlättar automatisk gallringsuppföljning analys av gallringen i efterhand. Det blir också betydligt enklare att ajourhålla skogsägarnas skogsbruksplaner när uppgifter om skogen kan hämtas direkt från skogsmaskinen.

Det känns revolutionerande att kunna få uppgifter om den nygallrade skogen direkt från skördaren rakt in i kundens beståndsregister.

Andreas Melin, produktionsledare och kvalitetscontroller på Skogssällskapet, ser fram emot förenklade rutiner för uppdatering av skogsbruksplanernas beståndsregister. 

– Det känns revolutionerande att kunna få uppgifter om den nygallrade skogen direkt från skördaren rakt in i kundens beståndsregister. Det kommer att leda till snabbare ajourhållning och bättre kvalitet på beskrivningen av våra kunders skog. Jag tror att det kommer att bli till stor fördel i skogsförvaltningen, säger han.

Flera nya användningsområden

Dagens gallringsuppföljning är manuell och bygger på att föraren mäter in de träd som står kvar efter avverkning på ett antal utvalda provytor. Med automatisk gallringsuppföljning försvinner ett arbetsmoment, samtidigt som uppföljningen blir mer objektiv. Skogforsks tester visar samtidigt att den nya metoden fungerar lika bra eller bättre än manuell gallringsuppföljning.

Johan J Möller tror att automatisk gallringsuppföljning bara är ett av flera nya användningsområden för den information som samlas in av skogsmaskinerna vid avverkning.

– Jag tror att vi på lite sikt bland annat kommer att kunna få prognoser av mängden biobränsle i ett bestånd, prognoser över vad framtida avverkningar i liknande bestånd kommer att ge och automatisk bestämning av markens produktionsförmåga.

Skogssällskapet har bidragit till finansieringen av projektet om automatisk gallringsuppföljning.

TEXT: Malin von Essen