Nya forskningsrön om nyttan av naturhänsyn på hyggen

Illustration: Madelen Lindgren

Naturhänsyn vid avverkning verkar fungera. Det visar en genomgång av forskning på området. Men det behövs mer naturhänsyn och bättre kunskap om vad enskilda arter behöver för att vara livskraftiga.

Lena Gustafsson, professor SLU

Lena Gustafsson. Foto: Jenny Svenås-Gillner

– Allt talar för att naturhänsyn vid avverkning är bra för den biologiska mångfalden. Forskningen visar att det fungerar att kombinera aktivt brukande och naturhänsyn vid avverkning – om man samtidigt avsätter tillräckligt mycket mark för naturvård. Sedan kan man diskutera hur mycket hänsyn som krävs för att ge skydd åt olika arter, säger Lena Gustafsson, professor vid SLU.

Under 1970-talet kom kraven på hänsyn vid avverkning in i skogsvårdslagen. Orsaken var att hyggesstorlekarna behövde minska av estetiska skäl. Med den nya skogspolitiken 1993 blev virkesproduktion och naturvård jämställda mål, och kraven på naturhänsyn arbetades också in i standarderna för skogs­certifiering. Högstubbar, kantzoner, hänsynsytor, död ved och lövträd har sedan dess blivit en allt vanligare syn på svenska hyggen.

Men rekommendationerna om naturhänsyn har inte varit vetenskapligt förankrade. Den sammanställning av 120 vetenskapliga artiklar från Norden och Baltikum om naturhänsyn vid avverkning som nyligen avslutades visar det aktuella forskningsläget. Rapporten är den första i sitt slag.

Enligt Lena Gustafsson minskar sammanställningen inom forsknings­programmet Smart Hänsyn den osäkerhet som skogsbruket levt med. Det som överraskar henne mest i resultaten är att så många arter är beroende av störning för sin överlevnad och spridning.

När jag inledde min forskarbana gällde det att skydda gamla skogar till varje pris, men många arter behöver störning ...

– När jag inledde min forskarbana gällde det att skydda gamla skogar till varje pris, men ett stort antal artiklar visar att många arter behöver störning samtidigt som de också har tillgång till sitt substrat, det vill säga det material som arterna lever på. Det är viktigt för insekter, mossor, lavar och kärlväxter, och vår sammanställning förstärker bilden av att det behövs en mix av gamla skogar och yngre skogar som är störda.

Sammanställningen innehåller ny kunskap, men den bekräftar också gammal kunskap om betydelsen av gamla träd och död ved. Den nya kunskapen visar hur viktig död ved på hyggen är i ett landskapsperspektiv, och här skiljer det mellan olika arter.

– För arter som vill ha solexponerad, grov, död ved kan hänsynen vara avgörande. Ett bra exempel är den rödlistade större flatbaggen, Peltis grossa, som gillar högstubbar på hyggen, säger Jan Weslien, forskare på Skogforsk.

Kunskapssammanställningen visar också hur slumpmässigt den döda veden utvecklas på hygget:

– Det kan stå två högstubbar som avverkades vid samma tidpunkt och av samma dimension på ett hygge. Sedan visar det sig att de utvecklas helt olika beroende på vilken insekt eller svamp som råkar komma först.

Ett av de viktigaste budskapen till skogsbruket är att inte splittra hänsynen, menar Jan Weslien. Det rådet är lättare att följa för en stor markägare än för en liten. Men för den som vill skapa mer nytta för samma pengar är det bättre att vara specifik än att försöka göra lite av allt.

– När du lämnar högstubbar; gör då flera av samma trädslag. En högstubbe av asp, en av gran och en av tall ger i och för sig en längre artlista, men för de arter som går på respektive trädslag är det bättre att ha tre högstubbar av samma sort, eftersom det kan skapa livskraftiga populationer, säger Jan Weslien.

Många studier jämför antalet arter i olika miljöer, men Jan Weslien är tveksam till om det är ett bra mått på biologisk mångfald; det säger ju ingenting om hur livskraftiga arterna är.

– För att kunna prata om åtgärdsprogram för olika arter måste man veta vad de behöver för att kunna vara livskraftiga. Här vet vi lite för lite. Vi säger att det är bra med hänsyn, men för de flesta arter ligger vi långt under vad forskarna tror att arterna behöver.

TEXT: Malin von Essen

Smart hänsyn

Smart Hänsyn är ett tvärvetenskapligt forskningsprogram (2009–2016) med fokus på olika
aspekter av naturhänsyn. Programmet leds av SLU och finansieras av Formas, SLU och Skogforsk.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.