Certifiering – så funkar skogens egna märkningar

Att konsumera hållbart blir alltmer kutym, både som privatperson och som företag – men det kan vara svårt att veta vad olika miljösymboler och stämplar står för. Därför har vi dykt ner i skogens egna märkningar: FSC och PEFC. Vad innebär det att köpa en certifierad skogsprodukt – och hur ser marknaden ut för certifierat virke?

Skogscertifiering innebär att markägaren frivilligt ställer upp på att följa certifieringssystemets riktlinjer om hur skogen ska skötas med hänsyn till exempelvis miljö och arbetsvillkor. Efterlevnaden kontrolleras av opartiska certifieringsorgan, och en viktig del av certifieringen är att skogsprodukterna ska kunna spåras bakåt i kedjan, så att konsumenter och företag kan välja varor som är producerade enligt riktlinjerna.

FSC (Forest Stewardship Council®) och PEFC (Programme for the Endorsement of Forest Certification) är de två ledande systemen i världen för certifiering av skog och skogsprodukter. Båda granskar och ställer krav på skogsskötseln med hänsyn till miljö, ekonomi och sociala aspekter. Men vad innebär det egentligen att köpa en certifierad skogsprodukt?

– Du får ett kvitto på att den här produkten kommer från skogar som är skötta på ett ansvarsfullt sätt när det gäller bland annat biologisk mångfald, hänsyn till ursprungsbefolkning, respekt för allemansrätten, fornlämningar och kulturminnen samt skogsarbetares villkor och rättigheter. Genom att välja en FSC- eller PEFC-märkt produkt visar du att du bryr dig om hur skogen brukas – både med tanke på människor och miljö, säger Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef på Skogssällskapet.

Går längre än vad lagen kräver

Certifieringskraven går längre än vad skogsvårdslagen kräver, inte minst när det gäller miljöhänsyn. Standarderna ställer höga krav och skogsägaren behöver förhålla sig till en rad principer inom certifieringssystemet, berättar Karin Fällman Lillqvist.

– Certifierade skogsägare avsätter minst fem procent av den produktiva marken för naturvård, och före avverkning och andra skogliga åtgärder görs alltid en naturvärdesbedömning. Finns det till exempel nyckelbiotoper på fastigheten? Var och hur ska evighetsträd, kantzoner mot vatten eller äldre död ved lämnas? Skogsägaren måste helt enkelt ta ett helhetsgrepp på sin fastighet. Att kraven efterföljs kontrolleras dessutom regelbundet, så man kan som konsument vara
trygg med att den märkta produkten kommer från ett ansvarsfullt skogsbruk.

Man pratar ibland lite slarvigt om miljöcertifiering, men certifiering enligt FSC och PEFC innebär även ett stort socialt ansvarstagande. Bland annat ska man ha dialog eller samråd med lokalbefolkning och lokala grupper som berörs av skogliga åtgärder, och man ska visa särskild hänsyn gentemot ursprungsbefolkningen – i Sveriges fall gentemot samerna. En markägare som FSC-certifierar sin skog inom renskötselområden förbinder sig att föra en fördjupad dialog om renbete på sin mark, säger Karin Fällman Lillqvist.

– Certifieringen går längre än lagen när det gäller rätten till renbete vilket betyder mycket för de renägande samerna. Det finns andra aspekter inom certifieringen
som får en mer central roll i länder utanför Skandinavien, till exempel frågan om skogsarbetares villkor och rättigheter. I Sverige har vi stark lagstiftning och god lagefterlevnad kring detta, men genom att köpa certifierade produkter får man en garanti att även arbetare i länder med svagare lagstiftning har trygga anställningsvillkor, skäliga löner, rätt kompetens och utbildning och lika rättigheter oavsett kön, med mera.

Ekonomiskt perspektiv

Staffan Mattsson är certifieringsansvarig på Skogssällskapet. Han menar att även den ekonomiska aspekten av skogscertifiering är viktig ur ett konsumentperspektiv.

– Att skogen och skogsmarken nyttjas effektivt så att den ger en uthålligt god avkastning är viktigt för skogens framtid och tillväxt. När du köper certifierade produkter får du en garanti för att skogens resurser används på ett ansvarsfullt sätt. Det kan till exempel handla om återväxt och plantering, att skogsägaren följer en grön skogsbruksplan som uppdateras regelbundet, att det finns en bra produktionsnivå och att virket som tas ut kommer till största möjliga nytta.

Han menar att det finns en stor efterfrågan på certifierat virke inom skogsindustrin, men att trycket från slutkonsumenter inte märks lika tydligt.

– I Sverige ser vi än så länge inte så stor efterfrågan från slutkunden. Folk i allmänhet går inte till brädgården och frågar efter certifierade plankor. Däremot
använder stora globala företag som Ikea och Tetra Pak nästan uteslutande FSC- och/eller PEFC-certifierad råvara i sina produkter och det visar att det finns en stark marknad för detta globalt, säger Staffan Mattsson.

Växande marknad för certifierat trä

Marknaden för certifierade skogsprodukter växer i takt med att miljömedvetandet ökar. Idag finns certifierade trä- och pappersprodukter att köpa både i Sverige och i många andra länder. Staffan Mattsson tror att marknaden kommer att fortsätta växa på hemmaplan.

– Sågverken och massabruken kommer att fortsätta efterfråga certifierat virke, men det återstår att se hur incitamenten för skogsägarna kommer att se ut framöver. Prisbilden på certifierat virke har historiskt sett skiljt sig mellan olika delar av landet. I södra delen av Sverige har skogsägaren fått en premie för certifierat virke, medan det generellt sett inte har varit så längre norrut. Frågan är om vi kommer att få se mer av prispremier eller om det istället blir ett krav att allt
virke som köps in ska vara certifierat, säger han och fortsätter:

– Här är också konsumenternas makt viktig. Genom att efterfråga certifierade produkter tar man ställning för att världens skogsresurser nyttjas ansvarsfullt och
långsiktigt. Trycket från slutkunderna kommer att leda till att fler skogsägare vill certifiera sig – med fler märkta produkter på marknaden som följd.

Text: Therese Johansson