Vänta med röjningen i naturliga tallföryngringar som hotas av viltbete

Betad tallplanta. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Det är värt att vänta med röjningen om tallföryngringen hotas av viltbete visar forskningsprojektet som Skogssällskapet har finansierat. Foto: Ulrika Lagerlöf

Vad kostar det egentligen att vänta med röjningen till älgsäker höjd? I ett nytt projekt, som Skogssällskapet har finansierat, har forskare undersökt hur röjningen påverkar produktionen och ekonomin i den framtida skogen. Och forskarna är överens: Det är värt att vänta med röjningen i täta, naturligt föryngrade tallbestånd som hotas av viltbete.

Mattias Berglund

Mattias Berglund

Naturlig föryngring är vanligt i de svenska skogarna, och då främst med tall. När föryngringen når 2-4 meter är det vanligt att den första röjningen genomförs. Samtidigt gör viltbetet att många tallföryngringar skadas kraftigt, och att röja vid ”älgsäker” höjd, alltså vid 5-6 meter, hörs allt oftare som ett alternativ. Men hur påverkar en sen röjning produktionen och ekonomin?

– Det vi såg är att tidpunkten för röjning inte påverkar den framtida skogen särskilt mycket. En sen röjning gör att ekonomin i förstagallringen kan bli sämre, men sen är skogarna rätt så likvärdiga, säger Mattias Berglund, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet och skogsskötselchef på Skogssällskapet.

Genom att skjuta fram röjningen finns ett större urval tallar kvar när träden passerat ”älgsäker” höjd, alltså 5-6 meter.

– Om du har en tät och fin tallföryngring som kommer upp, och som hotas av viltbete, då kan det vara värt att skjuta upp röjningen. Då har älgen många träd att äta av, och när älgsäker höjd har nåtts finns det sannolikt fortfarande oskadade tallar att bygga det framtida beståndet på, säger Mattias.

Dyrare att vänta med röjningen

En sen röjning är betydligt dyrare än att röja tidigt, när träden fortfarande är små. Och projektet visar att nuvärdet påverkas rejält. Nuvärdet är en beräkning där alla framtida kostnader och intäkter räknas tillbaka med räntan (diskonteras) till ett startläge, som kan vara föryngringstillfället. Siffran används framför allt för att jämföra olika skogsskötselåtgärder och vilken avkastning de ger i framtiden.

– Många skogsägare undrar vad det kostar att skjuta upp röjningen, jämfört med om det inte hade funnits risk för viltbete och röjningen hade kunnat ske vid 2 eller 4 meters höjd. Våra beräkningar visar att det kostar 1800-3800 kronor per hektar i nuvärde att vänta med röjningen till 6 meter. Då har vi ändå räknat in att en senare röjning kan ha en positiv inverkan på virkeskvaliteten.

Trots att kostnaden för att skjuta upp röjningen är hög menar Mattias Berglund att det kan vara värt det.

– Om du har en fin tallföryngring och samtidigt har älg på din mark, då är det en klok strategi rent ekonomiskt att skjuta på röjningen till älgsäker höjd. Om du röjer tidigt och istället får beståndet hårt betat är risken stor att du förlorar ännu mer.

I en närliggande studie har Mattias Berglund tillsammans med flera andra forskare tittat på hur mycket viltbetesskador faktiskt kostar markägaren.

– Det vi kom fram till i den studien är att om du har tio procent färska viltbetesskador i en tallskog med T26* i ståndortsindex, och du har röjt vid 2 meters höjd ner till 2000 stammar per hektar, då riskerar du att halvera nuvärdet för det beståndet, berättar Mattias Berglund.

Produktion och ekonomi under en hel omloppstid

I projektet, som Skogssällskapet har finansierat, har forskarna, med Nils Fahlvik i spetsen, byggt en modell för hur skogen utvecklar sig beroende på hur den blev röjd i ungskogsfasen.

– Vi har valt att titta på tre olika röjningshöjder: 2, 4 och 6 meters höjd, och tre olika röjningsförband: 1000, 2000 och 3000 stammar per hektar. Genom Sven-Olov Anderssons landsomfattande röjningsförsök har vi kunnat få fram hur de olika kombinationerna utvecklats när träden når tio meters höjd. Vår modell har gjort det möjligt att, i analysverktyget Heureka, räkna på produktion och ekonomi under en hel omloppstid, berättar Mattias Berglund.

Forskarna har genomfört beräkningarna för olika ståndortsindex – T18*, T22 och T26 och utifrån två olika kalkylräntor. Resultatet visar att bäst totalproduktion är vid 3 000 stammar per hektar, och att röjning ner till 1 000 stammar per hektar ger en rejäl förlust i volymproduktionen.

– Den högsta totalproduktionen i en skog är om du inte röjer alls, men det är inte säkert att det ger den bästa ekonomin, säger Mattias Berglund.

I beräkningarna i Heureka har forskarna också räknat in effekten på framtida virkeskvalitet, eftersom någon sådan inte finns inbyggd i verktyget i dag.

– Vi vet att täta bestånd i ungskogsfasen, och röjning vid högre höjd, ger en bättre kvalitet på virket eftersom trängseln gör att grenarna blir klenare på trädet.

Nu avslutas projektet och även den närliggande studie där Mattias Berglund tillsammans med flera andra forskare har studerat kostnaderna av viltbetesskador på tallföryngringar.

– De rekommendationer som hittills funnits för röjning av täta tallföryngringar har varierat mycket, och mer baserats sig på praktisk erfarenhet än vetenskap. Med projektet vill vi bygga in vetenskap i kunskapen och rekommendationerna, säger Mattias Berglund.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

*T18, T22 och T26 är olika ståndortsindex vilket ger ett mått på markens produktionsförmåga. Ståndortsindexet anger den höjd i meter som de grövsta träden antas kunna uppnå vid 100 års ålder. T26 betyder därmed att de grövsta träden antas kunna uppnå 26 meter vid 100 års ålder.

Landsomfattande röjningsförsök till grund för projektet

Projektet, som Skogssällskapet har finansierat, har genomförts på Sveriges lantbruksuniversitet av Mattias Berglund, Nils Fahlvik, Urban Nilsson och Hampus Holmström. Röjningsförsöken, som legat till grund för den modell som forskarna utvecklat i projektet, är landsomfattande och lades ut av Sven-Olov Andersson, professor på SLU, under 1950- och 1980-talen. Skogarna i försöken har sedan följts fram till gallring.

Vad kostar viltbetet?

I en studie som genomförts i nära anslutning till projektet har forskarna studerat hur viltbetesskador påverkar nuvärdet. Studien har genomförts av Urban Nilsson, Mattias Berglund och Hampus Holmström från SLU, samt Jonas Bergkvist på Skogsstyrelsen och Märta Wallgren på Skogforsk.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.