Hög tillväxt i de lettiska skogarna kräver ny skötselkunskap
Lägre pris. Högre tillväxt. Och möjlighet att verka i bolagsform. Förutsättningarna för att köpa och äga skog i Baltikum i är gynnsamma.
– De är mycket bättre än någon kunnat vänta sig, men vi behöver mer kunskap om hur skogens tillväxt faktiskt ser ut, säger Carl Kling, Skogssällskapets skogschef för Baltikum.
Sedan 2002 är Skogssällskapet verksamma i Lettland, sedan 2015 även i Estland och
Litauen. För kunders räkning och som egna förvärv köpte man bland annat flera tusen hektar nedlagd åkermark som planterades – eller redan var planterad – med skog.
Nu börjar de här ungskogarna komma in i en fas då de ska röjas för första eller andra gången. Det är nu den framtida skogens utveckling ska bestämmas. I september 2016 besökte därför Skogssällskapet tio olika skiften i Lettland i sällskap av professorerna Lee Allen från USA och Urban Nilsson från Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp. Med start under 2017 kommer studenter vid Euroforester-masterprogrammet att, i sina examensarbeten, etablera skogliga försöksytor på Skogssällskapets marker i Baltikum. Det är en del i det samarbetsavtal som Skogssällskapet och Sveriges lantbruksuniversitet har undertecknat.
– Vi behöver hitta en klok strategi för den framtida förvaltningen, och för att vi ska kunna göra det behöver vi hämta in kunskap och erfarenheter från både befintlig och ny forskning, säger Carl Kling, Skogssällskapets skogschef för Baltikum.
Exceptionell tillväxt
I Rundaini förvaltar Skogssällskapet en fastighet med bland annat en avdelning på 2,9 hektar bevuxen med gran. Skogstillväxten är exceptionell; träden är 13 år gamla och utifrån svenska förhållanden borde medelhöjden vara cirka tre meter:
– Men de här granarna är 8-9 meter, säger professor Ulf Nilsson vid besöket på plats. De växer så det knakar.
Granarna i Rundaini är planterade på nedlagd jordbruksmark. Det är en förklaring till den goda tillväxten. Men även på annan mark växer skogen mycket bra i Baltikum. Urban Nilsson uppskattar att tillväxten i de relativt unga skogarna som besöktes i september 2016 varit cirka 15 kubikmeter per hektar och år. Efter gallring menar han att den kommer att öka till cirka 25 kubikmeter. Medeltillväxten över tid uppskattar han till 10 kubikmeter per hektar och år.
– Dessutom är viltbetesskadorna små. När vi var på plats i september såg vi överhuvudtaget inga betesskador, även om vi vet att det förekommer lokalt, säger Carl Kling.
TEXT: Bosse Jönsson
Lågt pris, hög tillväxt och möjlighet att verka i bolagsform
Priset på skogsmark är fortfarande lågt i de baltiska länderna i jämförelse med till exempel Sverige. Samtidigt är tillväxten exceptionell.
I dag kostar en hektar skog i Lettland mellan 1 000 och 3 000 euro. Priset bestäms av var i landet innehavet ligger och på beståndets ålder och kvalitet. I de östra delarna, närmare gränsen mot Ryssland, är avstånden till hamnar och massafabriker långa, något som påverkar virkespriserna. Sågverk, pellets- och plywoodfabriker finns dock i närheten. Närmare avstånd till hamnar och industrier gör att virkespriserna stiger.
Tidigare kunde man få bidrag från EU för att återbeskoga mark i Baltikum. Det gäller inte i samma utsträckning längre, men fortfarande beviljar EU stöd för röjning som täcker kostnaderna för densamma.
Åtgärderna i det baltiska skogsbruket består i princip av plantering och/eller självsådd, gräsröjning upp till tre gånger (än så länge med EU-bidrag), röjning efter 5-15 år och förstagallring efter 15-20 år. Tillväxten är snabb och plantornas överlevnad hög.
Företag kan äga
I till exempel Lettland kan juridiska personer äga skog. Det vanliga är att utländska köpare
registrerar ett lettiskt aktiebolag i vilket skogen ägs och brukas. Bolagsskatten är 15 procent i Lettland.
Den relativt omfattande byråkratin är ett problem. Tillstånd, blanketter och myndighetsdirektiv är endast på landets språk, och befolkningens kunskaper i engelska är begränsade. Det gör att utländska skogsägare måste anlita lokal hjälp. Skogssällskapet har egna kontor med både juridisk och skoglig kompetens i alla de tre baltiska länderna.
Rundaini – Avdelning med 2,9 hektar gran på mycket bördig, tidigare jordbruksmark (östra Lettland)
Här förväntade sig nog många att träden skulle vara runt tre meter höga. Men de 13 år gamla träden är 8-9 meter, vilket betyder bonitet G38. Hela 3 000 plantor per hektar planterades; det var vad EU krävde för att bevilja bidrag. I dag skulle man nöjt sig med runt 2 000 plantor per hektar. Beståndet röjdes i mars 2016 från 2 800 till 2 200 stammar per hektar. Målet är att röja ytterligare en gång till cirka 1 500. Första röjningen gav EU-bidrag som täcker kostnaderna för densamma.
Både professor Lee Allen och professor Urban Nilsson ställde frågan om inte tätheten efter röjning var för hög. Urban Nilsson visade forskning som indikerar att mer omfattande första röjning är lämplig här; ned till cirka 1600 (min 1000 och max 2400) stammar per hektar.
Marknaden för massaved är svag i den här delen av Lettland, och hårdare röjning skulle medföra bättre diameter på de stammar som lämnas samtidigt som omloppstiden skulle kortas.
Istra Mezs – Avdelning med 1,6 hektar med ett 60 procent tall, 30 procent lärk och tio procent gran (östra Lettland)
Till övervägande del planterad och nio år gammal. Här finns även något äldre, naturligt föryngrad tall och björk. Ingen röjning är genomförd.
– Här borde vi röja bort lärkträden, säger Mats Magnusson, Skogssällskapets personalchef och markansvarig för Skogssällskapets egen skog i Baltikum. Visst kunde det vara intressant
att ha kvar i studiesyfte, men det är svårt att hitta avsättning för lärk här, framför allt om volymerna är små, som dessa. Dessutom hämmar lärk den tall som finns i den här avdelningen.
Professor Lee Allen och Mattias Berglund, Skogssällskapet, är överens. Den här tallen har för svår konkurrens av lärkträden i närheten.
Istra Mezs – Avdelning bestående av 1,6 hektar med björk som är tolv år gammal och tio meter hög (östra Lettland)
Beståndet röjdes i mars 2016. Antalet stammar minskades från 2 200 stammar per hektar till 1 600-1 800. Björk kräver intensiv skötsel med noggrann röjning och gallring samt att stammarna kvistrensas.
Efter diskussion enades man om att beståndet skulle gallras med ytterligare några hundra stammar per hektar. Tanken är att mer ljus ska gynna diametertillväxten.
Jaunmezs – Fastighet på 12,5 hektar tall på bördig mark (centrala Lettland)
Bördig mark, dock inte tidigare jordbruksmark. Här använder Skogssällskapets förvaltare drönare för att övervaka innehavet och kontrollera skogliga åtgärder, och sparar på så vis mycket
tid.
Beståndet planterades 2015 med 3 200 plantor per hektar. På grund av kraftig gräsuppväxt har man gräsröjt tre gånger; den sista genomfördes 2015.
Skogssällskapet köpte marken utan skog 2014 för cirka 700 euro per hektar. Man har investerat i plantering och röjningar (med EU-bidrag) och räknar med att man i dag skulle kunna sälja för cirka 1 300 euro per hektar. Tallarna har inga som helst viltbetesskador.
Skogsvårdsåtgärder på gång är att röja bort konkurrerande vegetation, här och på närliggande avdelningar.
Jaunmezs – Fastighet på 8 hektar med självsådd fyra meter hög gråal (centrala Lettland)
2015 röjdes antalet stammar från cirka 9 000-12 000 per hektar till cirka 2 000. Nästa steg är röja till cirka 1 200-1 500.
Marken lämpar sig väl även för gran. Men Skogssällskapets regionansvarige i centrala Lettland, Jānis Purinš, pekar på att granen här har en omloppstid på 50-60 år, och jämför det med gråalens cirka 20 år. På en grangeneration går det alltså tre generationer al. Och eftersom alen redan står där visar en enkel kalkyl baserad på dagens pris på gråal respektive gran på avsevärt större förtjänst om man låter gråalen stå kvar. Närheten till hamnar och avnämare gynnar alla trädslag i västra Lettland. Av gråalen tillverkas bland annat pallar, emballage och grillkol.
Jaunmezs – Avdelning på 0,9 hektar med planterad björk (centrala Lettland)
Björken är sex år gammal och fem meter hög, vilket är mycket högre än någon förväntat. Strategin är att röja i år, och då satsa på att röja mer och mera noggrant runt de så kallade framtidsträden – träden med i dag bäst tillväxt. Vid 12-13 års ålder görs en första gallring, och då ges framtidsträden större avstånd till grannarna än andra träd i beståndet. Tanken är att på så vis gynna dimensionstillväxten för att på så vis producera fanérvirke så tidigt som möjligt.
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.