Naturlig föryngring av tall kräver planering

(Fr v) Karin Hjelm, skogsskötselforskare på Skogforsk, Geir Eriksen, skogsförvaltare på Skogssällskapet och Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet berättar om tallföryngring och inriktningen på fastigheten Ruder-Röå utanför Hjo. Foto: Ulrika Lagerlöf

(Fr v) Karin Hjelm, skogsskötselforskare på Skogforsk, Geir Eriksen, skogsförvaltare på Skogssällskapet och Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet berättar om tallföryngring och inriktningen på fastigheten Ruder-Röå utanför Hjo. Foto: Ulrika Lagerlöf

Tallen är, näst efter gran, vårt vanligaste trädslag i Sverige. I föryngringen av tall kan man välja mellan sådd, plantering eller naturlig föryngring. Men vad ska man tänka på när man väljer metod? Och hur skiljer resultatet sig? På Skogssällskapets egen fastighet några mil från Skövde har olika metoder testats för att öka andelen tall på fastigheten.

På skogsdagen utanför Hjo deltog ett 30-tal skogsägare och anställda på Skogssällskapet för att lära sig mer om tallföryngring. Foto: Ulrika Lagerlöf

På skogsdagen utanför Hjo deltog ett 30-tal skogsägare och anställda på Skogssällskapet för att lära sig mer om tallföryngring. Foto: Ulrika Lagerlöf

Det är en solig men kylig vårdag. Molnen drar över himlen och släpper då och då ifrån sig några snöflingor, trots att maj månad närmar sig.

I skogen utanför Hjo, på Skogssällskapets fastighet Ruder-Röå, har ett 30-tal skogsägare och personal från Skogssällskapet samlats för att lära sig mer om föryngring av tall tillsammans med Karin Hjelm, skogsskötselforskare på Skogforsk. Fastigheten Ruder-Röå är på 870 hektar och består till stora delar av sandig mark.

Mattias Berglund, skogsskötselchef på Skogssällskapet, berättar om inriktningen på fastigheten:

– Vi är i ett skede där vi avverkar en hel del tall på fastigheten, samtidigt som vi vill behålla – eller till och med öka – andelen tall. I det arbetet har vi testat olika metoder av föryngring.

Naturlig föryngring med fröträd kräver planering

Karin Hjelm, skogsskötselforskare på Skogforsk. Foto: Skogforsk

Karin Hjelm. Foto: Skogforsk

Tall kan föryngras med sådd, plantering eller naturlig föryngring. Men de olika metoderna kräver olika grader av planerings­horisont, berättar Karin Hjelm.

– En naturlig föryngring är en lång process. Redan 15-20 år innan avverkningen behöver man förbereda inför föryngringen, genom att till exempel skapa utrymme runt framtida fröträd så att de blir mer stormfasta. Det är viktigt att komma ihåg att det är de framtida föräldrarna till den nya generationen tall, så urvalet av fröträd är viktigt.

Antalet fröträd som sparas varierar – och någonstans vid 150 träd per hektar går gränsen mellan vad som kallas ”fröträdsställning” och vad som är en så kallad ”skärm”.

– En tät skärm med många fröträd ger fler plantor. Det hämmar också hyggesvegetationen, och det är bra eftersom de nya plantorna då slipper konkurrera med gräs och andra växter. Å andra sidan skuggar skärmen, och tar vatten och näring från den nya generationen, säger Karin.

– En tät skärm kan vara bra eftersom den också skyddar från frost och hårt väder, flikar Per Bergenheim in, VD för Skogssällskapets Baltikumbolag.

John-Erik Stureson, skogsägare i trakten, ger ytterligare ett perspektiv på skärmens fördelar:

– Fördelen med en skärm är att markvegetationen kvarstår som tidigare – så på bärrismarker fortsätter det att vara bärris, istället för att gräset tar över. Vi har fått mindre betesskador från älgen när vi föryngrat med täta skärmar. Vi ser att älgar rör sig i området, men de äter av bärriset istället för av tallplantorna.

John-Erik Stureson

"Jag har testat olika metoder för att föryngra tall, och det bästa resultatet har jag fått med en tät skärm i kombination med sådd. Då finns bärriset kvar, och älgen äter av det. Sen gallrar jag alltid på vintern och lägger riset vid körvägarna i skogen. Då går älgen och äter där istället för att äta av tallplantorna, säger John-Erik Stureson, en av deltagarna på skogsdagen. Foto: Ulrika Lagerlöf

Markberedning ger bättre etableringsmiljö

Tallplanta

I fårorna efter markberedningen tittar de naturligt föryngrade tallplantorna upp. Foto: Ulrika Lagerlöf

När fröträden väl är ställda gäller det att ge den nya generationen så goda förutsättningar som möjligt. En markberedning ger en bättre etableringsmiljö oavsett om man väljer sådd, plantering eller naturlig föryngring. Men Karin Hjelm säger att den är en färskvara.

– Man behöver ta tillvara på markberedningen så snabbt som möjligt, eftersom även andra växter drar nytta av den.

Vid plantering och sådd är det i dag runt 90 procent av markerna som har markberetts innan. För naturlig föryngring är det cirka 67 procent.

– Det borde vara 100 procent vid naturlig föryngring. Vi ser ju här att det är i markberednings­fårorna som vi hittar plantorna, säger Karin och pekar ut över en åtta hektar stor föryngringsyta på Ruder-Röå.

Beståndet avverkades 2014, och den då delvis sönderblåsta timmer­ställningen justerades till att bli en fröträds­ställning. 2015 markbereddes området med harv och det finns i dag, två år senare, små plantor som tittar upp i fårorna efter markberedningen.

Så markberedningen är viktig, menar Karin Hjelm, men det behöver inte vara en kraftig sådan.

– Vi har gjort försök där vi jämfört markberedningens effekter, och resultatet visar att man inte behöver markbereda så kraftigt för att tallen ska etablera sig. Tallen är bra på att få tag i den näring den behöver ändå.

Karin Hjelm säger att det därför kan vara viktigare att satsa på en markberedning som skyddar plantorna mot snytbagge genom att låta dem etablera sig direkt på ren mineraljord, eller att förhindra konkurrens från hyggesvegetation.

– Vi behöver tänka mer på vad syftet är med markberedningen, istället för att bara göra som vi alltid har gjort, säger Karin.

Tre år från blomma till kotte

Fröträd av tall. Foto: Ulrika Lagerlöf

Den delvis sönderblåsta timmerställningen justerades till att bli en fröträdsställning. Foto: Ulrika Lagerlöf

När ett bestånd avverkas och fröträd sparas stimuleras blomningen hos de träd som står kvar, så att de ofta blommar mer året efter. Från blomma till kotte tar det ungefär tre år.

– Forskning visar att det är tre till fem år efter att man ställt fröträden som man får det största fröfallet, säger Karin Hjelm.

Det är vid rikliga fröfall som markberedningen ger bäst effekt, visar forskning som bland annat Christer Karlsson, Sveriges lantbruks­universitet, utfört.

Karin tipsar om att man kan studera kronan med kikare för att se hur mycket kottar som finns, och att man även kan besöka Skogforsks ”Kottprognos” Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster. för att se hur mycket frö som beräknas för det aktuella året.

Dags att ta bort fröträden

När de nya plantorna etablerat sig är det så småningom dags att ta bort fröträden. En vanlig rekommenda­tion är att fröträden ska avvecklas när plantorna är 0,3-1 meter höga, men lokala förhållanden påverkar. Fröträden ger ett visst skydd mot väder och vind, vilket kan skydda mot uppfrysning.

– Om marken är finkornig finns det risk att vattnet i marken fryser och skjuter upp den lilla plantan ur jorden, så kallad "uppfrysning", så att den hamnar på ytan och torkar och dör, berättar Karin Hjelm.

Det viktiga är att plantorna inte har hunnit bli så grova att de knäcks när fröträden avverkas. Så tidpunkten är en avvägning – plantorna ska vara så pass kraftiga att rötterna kommit ner mer än 5-6 centimeter, men tillräckligt böjliga för att inte knäckas om man kör på dem.

Tallen har svårare att bilda rötter från stammen än vad granen har, något som är viktigt att tänka på om man väljer plantering istället för naturlig föryngring eller sådd.

– Om man planterar en tallplanta snett kan den inte kompensera det lika bra som en gran kan göra, berättar Karin.

Det här är också skälet till att sticklingar från tall inte finns på marknaden, eftersom den har så dålig förmåga att sätta rötter från stammen, men Karin Hjelm berättar att försök pågår.

Snabbare tillväxt med förädlat material

Planterat tallbestånd på Ruder-Röå. Foto: Ulrika Lagerlöf

I en jämförelse mellan två angränsande bestånd på Ruder-Röå, där det ena är naturligt föryngrat och det andra är planterat, hade det planterade beståndet vuxit betydligt snabbare. Foto: Ulrika Lagerlöf

Fördelen med att välja sådd eller plantering, framför naturlig föryngring, är att det ger möjlighet att använda förädlat material.

– Tall blommar relativt ofta, jämfört med gran, så det finns gott om förädlat material i dag, berättar Karin.

De förädlade plantorna har en snabbare tillväxt, för de ”elitfrön” som i dag finns på marknaden är den uppåt 20 procent högre än oförädlat beståndsfrö. Samtidigt betonar Karin Hjelm att miljön spelar stor roll för hur plantan utvecklar sig.

– Desto tätare träden står, desto rakare stammar och klenare grenar. Så det kan vara lättare att satsa på kvalitetsvirke vid naturlig föryngring, eftersom de ofta står tätt. Om man planterar 2 500 plantor så står de glesare från början, säger hon.

Sammanfattningsvis kräver naturlig föryngring en hel del planering och eftertanke, men kan ge ett fint och tätt plantuppslag, med hög kvalitet på träden.

– Plantering är ju svårare att misslyckas med. Här på Ruder-Röå såg vi ju två bestånd, mitt emot varandra där de naturligt föryngrade plantorna och de planterade hade kommit lika långt – trots att planteringen skedde fem år senare. Beståndet som planterats kommer dessutom att dra iväg ännu mer i framtiden, efter som de är förädlade och växer snabbare. Å andra sidan är det estetiskt mer tilltalande med en fröträdsställning eller en skärm som bevarar lite av skogskänslan. Ingreppet blir inte alls lika dramatiskt, säger Karin Hjelm.

TEXT: Ulrika Lagerlöf

Forskning och kunskap på Skogssällskapets skogsdagar

Elisabeth Du Rietz och Fredrik von Essen. Foto: Ulrika Lagerlöf

"Intressant och givande dag. Jag har lärt mig nya saker om plantor och markberedning – när, var och hur", säger Elisabeth Du Rietz (t v). "Det är ju skillnad att vara ute i skogen och se allt på plats, jämfört med att bara läsa i skogstidningarna", fyller Fredrik von Essen i. Foto: Ulrika Lagerlöf

På Skogssällskapet har vi massor av kunskap och erfarenheter som vi vill dela med oss av. Och det är precis det som våra skogsdagar handlar om – kunskap! Om nya forskningsresultat som påverkar skötseln av skogen, och de erfarenheter vi själva har gjort på våra egna, och i kunders skogar. Håll utkik under Utbildning & evenemang här på webben för att se när nästa skogsdag dyker upp nära dig.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.