Tre skogsförvaltare om granens plus och minus

Marie Dahlstrand Wickström, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Nyköping.

Marie Dahlstrand Wickström strävar efter att odla gran i kombination med andra trädslag på de klassiska granmarkerna. Foto: Privat

Vi går mot ett varmare klimat med ökad tillväxt för de flesta av våra trädslag. Samtidigt ökar risken för storm- och insektsskador – inte minst för granen. Möt tre av Skogssällskapets skogsförvaltare i ett samtal om för- och nackdelar med att odla gran.

På vissa marker skulle vi behöva odla mer av andra trädslag än gran. Det är förvaltarna Nils Lundgren, Västerbotten, Marie Dahlstrand Wickström, Södermanland och Johan Söderqvist, Skåne, överens om. Det skulle ge bättre beredskap inför ett förändrat klimat, gynna den biologiska mångfalden och ge markägare fler möjligheter på en framtida oviss marknad för skogsprodukter. Men alternativen är inte alltid uppenbara. Viltbetet på våra tall- och lövungskogar sätter ofta käppar i hjulet.

Gran i näringsrika sluttningar

Nils Lundgren, Västerbotten Foto: Ulrika Lagerlöf

Nils i Västerbotten brukar genomgående plantera gran i de näringsrika sluttningarna med rörligt markvatten. På de magrare markerna blir det tall om inte betestrycket är alltför hårt.

– Om vi vet att det finns mycket älg sätter vi gran, även om granen kommer att producera sämre än vad tallen skulle ha gjort. Men kanske har vi lite för ofta tagit det säkra före det osäkra. Vi kanske skulle våga sätta mera tall här uppe i norr, säger han.

Johan i Skåne håller med. Han menar att granen ofta framstår som en enkel och säker väg, eftersom den är lätt att föryngra om plantorna bara klarar frosten. Dessutom växer den bra på de flesta marker.

Johan Söderqvist, Skåne.Foto: Ulrika Lagerlöf

– Och med tanke på att vi har rätt frekventa stormar i skogarna i södra Sverige finns anledning att överväga andra trädslag. Idag sätter jag ofta klibbal i blöthål där jag tidigare alltid satte gran. Förhoppningsvis står den kvar, vilket granen sällan gör på sådan mark. Dessutom växer klibbalen som sjutton i ungdomen.

Marie i Södermanland strävar efter att – om markägaren vill – odla gran i kombination med andra trädslag på de klassiska granmarkerna.

– Jag försöker hjälpa markägare att anlägga blandskog för att sprida risken för skador och skapa valmöjligheter inför framtiden. Problemet är att få in löv och tall mellan granplantorna, eftersom betestrycket är så högt, säger hon.

Klimatet en utmaning i skogsskötseln

Utmaningar kopplade till klimatet i södra Sverige manar till eftertanke när det gäller valet av trädslag, säger Johan.

– Vi har redan nu torrperioder på östra sidan av Sverige och klimatet kommer troligtvis att bli ännu torrare. Man får se upp så att man inte sätter gran på marker som blir för torra, för då kommer den att bli stressad, växa dåligt och bli känslig för skador.

Johan berättar att han på en av Skogssällskapets egna fastigheter utanför Sjöbo i Skåne börjat avveckla granarna för att sätta tall. Det är möjligt eftersom det knappast finns några älgar i området. Att ha kvar granarna är inte ett alternativ eftersom virket förstörts av rotröta.

– Efter torra somrar mår granarna pyton här. Marken består av ett tjockt sandlager med lera under. När vi slutavverkar gran vid 50 års ålder blir 30 procent av virket massaved eftersom det är så angripet av rotröta.

Nils tycker sig märka av ett mildare klimat i norra Sverige som bromsar tallen i vissa lägen.

– Jag har under några år försökt ”tänka mer tall”, men på sluttningar i syd- och sydöstläge på 400–500 meter över havet får vi allt oftare blötsnö som fryser på träden och ger toppbrott. Annars skulle vi plantera mera tall på grövre moräner i norra Sverige, säger han.

Granen tacksam på rätt mark

Björk är ett alternativ till gran som funkar i hela landet. Foto: Ulrika Lagerlöf

På rätt marker är granen ett tacksamt trädslag. Enligt Nils, Marie och Johan finns i regel god tillgång till förädlade plantor i plantskolorna som växer bra och med inbyggd beredskap för ett varmare klimat.

Men i ljuset av att klimatet förändras omprövas nu gamla skötselmodeller för gran. Alla tre förvaltarna förespråkar kortare omloppstider och färre gallringar än förr. Det innebär minskade risker för både stormskador och rotröta, och i södra Sverige kan till och med ett gallringsfritt skogsbruk vara aktuellt.

För den som vill hitta alternativ till gran kan exotiska trädslag som sitkagran, lärk, douglasgran och abies grandis vara intressant, åtminstone i södra Sverige. Björk är ett alternativ i hela landet.

– Eftersom framtiden är oviss både för klimatet och virkesmarknaden är det bra att sprida risken genom att skapa blandskogar. Då minskar sannolikt mängden rotröta på granen och markägaren får valmöjligheter i sina gallringar. Om det ena trädslaget går dåligt kan det andra gallras fram, säger Marie.

Johan är inne på samma linje:

– Titta på marken som helhet. Låt de blöta områdena självföryngras med löv och plantera också gärna lövplantor i de blöta områdena. Koncentrera granen till mindre blöta områden och riktigt bördiga delar. Ädellöv är en möjlighet i södra Sverige, men blir väldigt dyrt, eftersom det kräver att man hägnar in plantorna. Risken är dessutom att vildsvinen lyckas öppna hägnen och skapa möjlighet för klövviltet att äta upp ädellövplantorna.

TEXT: Malin von Essen

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.