Friska askar sökes

Ask. Foto: Ulrika Lagerlöf/Skogssällskapet

Asken, med dess sågtandade och parbladiga löv, är ett av de sista träden i vårens lövsprickning. Foto: Ulrika Lagerlöf

Asken är i dag en starkt hotad art och risken finns att den blir utrotad. Nu efterlyser forskarna tips från allmänheten på vitala askar, som bär på en genuppsättning med större motståndskraft mot angreppen.

Lars-Göran Stener, Skogforsk. Foto: Skogforsk

Lars-Göran Stener

– Vi vet att det finns en stor genetisk effekt, och att det finns individer som är mer toleranta mot askskottsjukan än andra. Nu behöver vi allmänhetens hjälp för att hitta dem, säger Lars-Göran Stener, forskare på Skogforsk.

Lars-Göran Stener och Michelle Cleary, SLU, leder ett projekt, finansierat av Skogssällskapet, där det urval av resistenta askar som tidigare gjorts ska utökas med fler exemplar. Projektet är en del i den satsning för att rädda asken som engagerar forskare från Skogforsk och Sveriges lantbruksuniversitet, och där Skogssällskapet har finansierat flera delar.

Genetisk bredd i urvalet viktigt

Sedan tidigare finns ett urval med resistenta askar, som forskarna hittat genom tips från allmänheten och från skogsbranschen. Gemensamt för dessa är att de står i trädgrupper med andra askar som är angripna. Men urvalet är för litet och behöver kompletteras.

– Vi behöver få in fler vitala askar så att vi har en så stor genetisk bredd i urvalet som möjligt, säger Lars-Göran Stener.

Nya hot gör att den genetiska variationen i urvalet är extra viktig, inte bara för att stävja askskottsjukan. I USA och västra Ryssland har den smaragdgröna asksmalpraktbaggen orsakat stora skador, och Lars-Göran Stener säger att det kan bli helt förödande för asken om skalbaggen sprider sig till Sverige.

Det finns också risk för att svampen som orsakar askskottsjukan ändrar karaktär.

– Svampen kan efter hand utvecklas genetiskt, vilket kan göra att de askar som är motståndskraftiga i dag blir känsliga. Nya patogener kan komma hit i och med klimatförändringarna. Så stor diversitet i urvalet är viktigt. Vi måste ligga steget före, säger Lars-Göran Stener.

Målet: fröplantager med vitala askar

Inga askar är helt opåverkade av askskottsjukan, men en del individer har relativt sett väldigt lite synliga skador. Genom att klona dessa genom ympning kan varje exemplar testas under kontrollerade former.

– Efter sådana tester vet vi vilka askar som är de genetiskt mest motståndskraftiga exemplaren. Det är dessa som sedan ska användas i nya fröplantager för att ta fram vitala askplantor, säger Lars-Göran Stener.

Forskarna efterlyser nu tips från allmänheten på vitala askar.

– Det vi letar efter är friska exemplar som står tillsammans med andra askar som är angripna. Enstaka träd som är friska är svårare att bedöma, eftersom det inte är säkert att de blivit angripna av svampen. Både unga och gamla träd är intressanta.

Skicka tips till Lars-Göran Stener (lars-goran.stener@skogforsk.se).

Text: Ulrika Lagerlöf

Så skiljer sig en vital ask från en sjuk

Bild från fröplantagen i Trolleholm. Asken till höger bär på en genetisk motståndskraft mot askskottsjukan, och skiljer sig tydligt från asken till vänster. Foto: Michelle Cleary

Asken till höger bär på en genetisk motståndskraft mot askskottsjukan, och skiljer sig tydligt från asken till vänster. Från fröplantagen i Trolleholm. Foto: Michelle Cleary

Bedömningen av vitala träd görs bäst i juli och augusti, när trädkronans löv är fullt utvecklade. De askar som genetiskt sett skulle kunna vara motståndskraftiga mot asksjukan skiljer ganska tydligt ut sig från andra omgivande askar. Så här känner du igen ett angripet träd:

  1. Kronutglesning. Är trädkronan gles med döda grenar så är det ett tecken på askskottsjukan. Det syns tydligast under sommaren när löven är fullt utvecklade.
  2. Epikorma skott. När grenarna i kronan dör skjuter trädet i desperation nya skott från topparna, vilket ger ett buskigt intryck. Det kan göra att trädet ser livskraftigt ut, men är tvärtom ett tecken på sjukdom.
  3. Sår på trädstam och grenar. Såren behöver inte vara direkt orsakade av askskottsjukan, utan kan orsakas av olika rötsvampar, men är ett tecken på att trädets försvar är nedsatt.
  4. Vissna löv på grenarna.

– Vi bedömer att färre än 5 % av de svenska askarna har en bra genetisk motståndskraft. De träd vi är intresserade av skiljer ut sig relativt tydligt från övriga askar främst utifrån kronut­glesning och frekvent utveckling av nödskott – så kallade epikorma skott, säger Lars-Göran Stener.

Om asken

Asken växer naturligt i Sverige upp till Mälardalen, och är ett av de sista träden i vårens lövsprickning. Först i maj brukar de sågtandade, parbladiga löven veckla ut sig. Asken har i dag inget stort kommersiellt värde i Sverige, men skadorna kan orsaka stora ekonomiska förluster för enskilda skogsägare i södra Sverige. Trädet har också ett stort kulturhistoriskt värde. Asken Yggdrasil betraktades som livets träd inom den fornnordiska mytologin och på många gårdar står gamla askar som vårdträd. Asken är också viktig för den biologiska mångfalden. Av de 483 arter som är beroende av ask är drygt 120 hotade i dag. Asken är ett uppskattat träd i stadsmiljöer, som alléer och parker.

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.