Guide: Hyggesfria skötsel­metoder

Hyggesfritt är ett samlingsnamn för flera metoder som gör att skogsmarken aldrig blir helt kal. Men vad kan man som skogsägare uppnå med de olika metoderna? Vi gör här en genomgång av några olika hyggesfria skötselmetoder och vad du kan få ut av dem – beroende på vad du har för mål med din skog.

Blädning

Blädning är kanske den form av hyggesfritt skogsbruk som många först tänker på. Vid blädning skapar eller behåller man en skog där det finns träd i alla storlekar. Metoden går ut på att hugga bort de grövsta och största träden med ett tidsintervall på mellan cirka 15 och 20 år. När tillräckligt många träd vuxit in i rätt dimension och volym är det dags att återigen gallra bort de största. Nya plantor kommer hela tiden upp och tillåts att växa i de gluggar som skapas. Trädslag som gör sig bäst för blädning är skuggfördragande träd, vilket i större delen av Sverige innebär gran, i södra Sverige kan man även bläda bok. Högt virkesförråd underlättar blädningen. Till skillnad mot kalavverkning är marken alltid trädbevuxen. Blädning resulterar dock inte i det man vanligen menar med rekreationsskog; skogen blir mörk och tämligen svårframkomlig.

Exempel på mål där metoden kan användas: Biologisk mångfald och produktion

Blädning kan vara ett bra skogsskötselalternativ för att kombinera bevarande av artmångfald med fortsatt virkesproduktion. Marken bär hela tiden ett relativt tätt bestånd av granskog vilket gynnar arter som till exempel vissa marksvampar, hänglavar, kärlväxter, mossor och skogsmesar.

Blädningsbruk kan också vara ett sätt att anpassa skogsskötseln i områden som är viktiga för rennäringen. Framförallt i hänglavsbärande skogar är det att föredra framför trakthyggesbruk eftersom en trädkontinuitet med inslag av äldre träd bibehålls. På vinterbetesmarkerna minskas störningar på marklaven, och snöpackning uppstår inte i lika stor utsträckning som på kalavverkade ytor.

Överhållen skärm

När det gäller tall och andra ljuskrävande trädslag är det inte helt enkelt att använda sig av hyggesfria metoder eftersom de kräver mer ljus för att kunna etablera sig. Med en överhållen skärm vill man skapa en naturlig föryngring av tall. Man sparar en högskärm vid avverkningen som står kvar 20–40 år, vilket är betydligt längre än vid traditionellt skärmskogsbruk. Man avvecklar skärmen i flera steg under den perioden. Om metoden kan kallas för hyggesfri eller inte beror på hur många skärmträd per hektar som lämnas kvar i det nya beståndet.

Exempel på mål där metoden kan användas: Gynna tallen och bevara naturvärden

Med denna metod blir skogskänslan kvar vilket ofta upplevs mer positivt än ett kalhygge. Dessutom bibehåller man kontinuiteten av tall och därmed de naturvärden som är kopplade till tallskog – en viktig livsmiljö för en mängd olika arter, i synnerhet om tallskogen är äldre och glesare med gott om död ved och grova träd.

Lübeckmodellen

Lübeckmodellen beskrivs som det ”naturnära kontinuitetsskogsbruket”. Den har sitt ursprung i den tyska staden Lübeck där man bestämde sig för att ställa om sättet att bruka stadens skogar efter problem med stormskador och efterföljande insektsangrepp. Modellen innebär skogsbruk genom plockhuggning, med utgångspunkt i de lokala förutsättningarna och i första hand med naturlig föryngring. Detta kan med tiden ge en skiktad skog utan kalhyggen. Enligt Skogsstyrelsen tillämpas Lübeckmodellen i dag på cirka 400 000 hektar runt om i världen, varav cirka 20 000 hektar i tyska skogar.

Exempel på mål där metoden kan användas: Skogsbruk på naturens villkor

Förespråkare för modellen menar att fördelarna med denna form av skogsbruk är att den på sikt upprätthåller den biologiska mångfalden, ökar kolinlagringen och i vissa fall är mer lönsamt för skogsbrukaren. Det senare hänger samman med att man skördar timmer med ett högre kubikmeterpris än massaved. I södra delarna av landet kan det även handla om timmer av ädellövträd. Den variationsrika blandskogen blir också tåligare mot stormar och skogsbränder.

Luckhuggning

Luckhuggning är en skötselmetod där skogen avverkas i mindre luckor eller korridorer. Syftet är att skapa bättre förutsättningar för mer ljuskrävande trädslag utan att ta upp stora hyggen. Luckans storlek beror på hur skogen ser ut och hur mycket ljus man vill ha på marken, men en luckstorlek på 20–50 meter i diameter är vanligast. Skogen närmast luckan glesas ut något. I takt med att den nya skogen växer upp så utvidgar man luckorna tills man har gått igenom hela skogen. I luckorna kan klena träd och plantor lämnas, tillsammans med enstaka träd som bedöms som mest stormfasta. Ju större luckor man tar upp desto större möjlighet att man får föryngring av ljusälskande trädslag som tall och lövträd. Efter 3–4 huggningar och 20–30 år beräknas hela beståndet ha behandlats.

Exempel på mål där metoden kan användas: Bevarad skogskänsla och naturlig föryngring

Metoden med små hyggen eller ”gläntor” kan användas för skogsägare som i högre grad vill bevara skogskänslan än vid stora hyggen. Avverkning i små luckor har en del fördelar jämfört med avverkning av utspridda enskilda träd. Bland annat gynnas föryngringen och planttillväxten, särskilt när ett jämnårigt bestånd ska konverteras till ett flerskiktat bestånd. Dessutom skapas förutsättningar även för vissa pionjärträdslag, som till exempel tall och björk, att bli en del av det nya beståndet, samt att det blir lättare att planera och utföra avverkningen.

Naturkultur

Naturkultur går ut på att sköta skogsbeståndet så att nuvärdet* maximeras för enskilda träd och trädgrupper. Det innebär vanligtvis att man avverkar de mogna och mest ekonomiskt lönsamma träden men lämnar kvar halvstora träd. Precis som vid blädning görs därför mindre avverkningar av träd eller trädgrupper vid flera upprepade tillfällen. Om det uppstår luckor där ingen naturlig föryngring sker kompenseras det med plantering.

Exempel på mål där metoden kan användas: Optimera nuvärdet av skogen

Naturkultur beskrivs som ett sätt att kombinera tillväxt, ett ekonomiskt effektivt skogsbruk och en god miljöhänsyn. Med ett kontinuerligt uttag ur skogen kan intäkterna komma att bli jämnare och större genom att skogsbrukaren kan leverera virke av bättre kvalitet som ger mer betalt. Kunskapen om hur Naturkultur fungerar på lång sikt är dock ännu mycket begränsad.

* NUVÄRDE ÄR EN BERÄKNING DÄR ALLA FRAMTIDA KOSTNADER OCH INTÄKTER RÄKNAS TILLBAKA MED RÄNTAN (DISKONTERAS) TILL ETT STARTLÄGE, SOM KAN VARA FÖRYNGRINGSTILLFÄLLET. SIFFRAN ANVÄNDS FRAMFÖR ALLT FÖR ATT JÄMFÖRA OLIKA SKOGSSKÖTSELÅTGÄRDER OCH VILKEN AVKASTNING DE GER I FRAMTIDEN.

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.