Svenska kommuner om hyggesfritt skogsbruk – "Metoderna är avgörande"

Bild från Haninge kommuns försök med hyggesfria metoder. Foto: David Eiderbrant

I ett av Haninge kommuns fyra hyggesfria teman, ”Lövskärm ur granskog”, är målet att skapa blandskogmed gran och löv. Här ett exempelmed ovanligt mycket löv. Foto: David Eiderbrant

Hyggesfria skötselmetoder har blivit mer vanligt förekommande i kommunalt ägda skogar. Metoderna ses som ett sätt att komplettera verktygslådan för att förstärka upplevelsevärden och öka den biologiska mångfalden.

Pia Sundvall, Gällivare kommun

Pia Sundvall, Gällivare kommun

Gällivare kommun har framför allt tätortsnära skogar och bedriver ett skogsbruk som bland annat ska skapa förutsättningar för friluftslivet. Pia Sundvall, som är skogsförvaltare och fritids­utvecklare, berättar bland annat att landskapet runt om kommunens skogar består av en stor andel avverkningsmogen skog, vilket kommunen kommer att behöva ta stor hänsyn till.

– Givet att de flesta markägarna runt omkring sköter sina skogar med ekonomiska mål, så kommer landskapet att förändras mycket inom 10–20 år. De hyggesfria metoderna är därför avgörande för oss, säger Pia Sundvall och fortsätter:

– Om vi bara bedriver trakthyggesbruk kommer vissa barn att växa upp med nästan bara ungskog och andra med pelarsalar. Vi behöver vassare verktyg för att kunna skapa en långsiktig landskapsbild till gagn för kommunmedborgarna.

Intressekrockar en utmaning i Ulricehamn

Ulricehamns kommun tog, med hjälp av Skogssällskapet, fram en skogsstrategi 2018 som är politiskt antagen i kommunen. Resultatet blev att kommunens skogar delades in i tre olika zoner: 1. Tätortsnära skog där hyggesfritt definieras som en användbar metod. 2. Produktionsskog som ligger längre bort från bebyggelse och som brukas med trakthyggesbruk. 3. Lassalyckan, ett rekreationsområde med välkänd världscupbana för längskidåkning där en stor del av kommunens produktionsskog är belägen. Där har kommunen bestämt
att hyggena får vara max en hektar, att omloppstiderna ska förlängas så att andelen äldre skog ökar i landskapet, att lövträd ska gynnas och att hyggen ska vara anpassade till naturens linjer och inte får ligga intill varandra.

Peter Kinde, landskapsingenjör och parkchef på Ulricehamns kommun, tycker att det är en ganska stor utmaning att göra avvägningar mellan olika idrotts- och friluftsintressen i Lassalyckan.

– Medborgare som har Lassalyckan som sin svampskog gillar inte asfalterade rullskidbanor och mountainbikespår. Det blir krock mellan intressen snarare än en fråga om hur man ska sköta skogen, säger han.

Hyggesfri verktygslåda i Jönköping

I Jönköpings kommun är tanken liksom i många andra kommuner, att de hyggesfria metoderna ska förstärka rekreationsvärden och biologisk mångfald. Skogsförvaltare Joakim Frick berättar att kommunen vill undvika trakthyggen på hela skogsmarksarealen och att luckhuggning, blädning och olika typer av skärm­ställningar ingår i verktygslådan. En tydlig ambition är att öka variationen när det gäller slutenhet och trädslag.

– Det svåra är att få till åtgärder utan att det syns att man har varit där, att undvika spårbildning. Kostnaderna för de hyggesfria metoderna är också en utmaning, säger han.

Motala ser kunskapsläget som en utmaning

Motala kommun satsar stort på hyggesfria metoder. Skogsförvaltaren Stefan Wernersson lyfter bland annat fram möjligheten att sprida risken för skador genom ökad variation av trädslag och färre monokulturer. En utmaning är kunskapsläget, menar han.

– Vi vet för lite om hyggesfritt i dagsläget. Vi är så inkörda på trakthyggesbruk och måste uppfinna hjulet själva. Det är svårt att veta hur ett litet träd svarar på en viss åtgärd. Och det kan också vara svårt att få rätt maskin på rätt plats och lyckas förklara för maskinentreprenören hur man har tänkt att det ska se ut efteråt.

Försök med fyra inriktningar i Haninge

David Eiderbrant, skogsförvaltare, Stockholm

David Eiderbrant, skogsförvaltare på Skogssällskapet

Haninge kommun har fattat ett politiskt beslut om att inrikta skogsskötseln på hyggesfritt skogsbruk. David Eiderbrant, skogsförvaltare på Skogssällskapet, är arkitekten bakom ett relativt storskaligt försök där syftet är att hitta former för kommunens hyggesfria brukande.

– Målet är att förstärka upplevelsevärdena och kunna bedriva ett hyggligt kostnadseffektivt skogsbruk, säger han.

Försöket testar fyra olika inriktningar på hyggesfritt skogsbruk (läs mer om dessa i faktarutan nedan). David Eiderbrant tror att Haninge kommun med en sådan inriktning kommer att kunna nå sina mål. Virkesintäkterna blir lite lägre än vid vanligt trakthyggesbruk, men å andra sidan sjunker föryngringskostnaderna tack vare en stor andel naturlig föryngring. Det blir dock mycket viktigt att säkerställa föryngringarnas kvalitet.

– Det bör stå i skogsbruksplanen att föryngringarna ska inventeras efter 3 och 6 år. Vi måste verkligen säkerställa att det här fungerar så att skogarna inte blir ”gröna lögner”*.

Text: Malin von Essen

* ”GRÖNA LÖGNER” VAR EN BETECKNING FÖR MYCKET GLESA OCH LÅGPRODUKTIVA RESTBESTÅND SOM UPPKOM I SVENSK SKOG EFTER 1800-TALETS SÅ KALLADE DIMENSIONSAVVERKNINGAR DÄR ALLT BRUKBART VIRKE TOGS UT OCH NATURLIG FÖRYNGRING UTEBLEV.

Fyra teman för det hyggesfria skogsbruket i Haninge

Målet för Haninge kommuns hyggesfria skogsbruk är förstärkta upplevelsevärden, bland annat genom ett mer variationsrikt skogsbruk. Kommunen har utarbetat fyra olika teman för det hyggesfria skogsbruket som man nu testar:

1. Luckor i gammal tallskog

  • Omfattning: 20 hektar
  • Skogen: Huvudsakligen 110-årig tallskog, ganska mager mark som växlar mellan lingonris- och lavtyp.
  • Målsättning: Tallskog med naturlig föryngring
  • Åtgärd: 12 luckor i olika storlekar: en, två eller tre trädlängder i diameter. Naturlig föryngring i luckor.
  • Davids kommentar: "Risken är att det blir för lite ljus och skuggeffekter som försvårar föryngring."

2. Backa bandet i fd beteslandskap

  • Omfattning: 25 hektar
  • Skogen: Typiskt kulturlandskap för trakten med skog intill åkrar och betesmark, växlande hällmarker. Relativt bördigt. Stora delar av marken har betats förr i tiden.
  • Målsättning: Skogsbruk där så mycket som möjligt av särarten i kulturlandskapets glesa skog återkommer genom frihuggningar
  • Åtgärd: Viss skiktning finns som förstärks. Fullväxt gran huggs för virkesintäkt och minskad stormfällningsrisk och övriga trädslag gallras ur. Små luckor med 30 meters diameter tas upp med förhoppning om att naturlig föryngring ska ske i luckorna. Kraftiga vägkantshuggningar ger ljusinsläpp på vägar och främjar upplevelsevärden. Stormfasta tallar och ekar får stå kvar i vägkanterna. Brynhuggningar och röjningar av olika styrka görs mot sjöar och hagar för att släppa in ljus i skogen och öka upplevelsevärdet.
  • Davids kommentar: "Brynzoner mot vatten ska vara djupa men glesa. Då får man både upplevelsevärdet av att se vattnet samtidigt som frigjort kväve fångas upp. En risk är dock att markvegetationen, i form av gräs och ormbunkar, stimuleras så mycket av ljusinsläppet att föryngringen hindras."

3. Lövskärm ur granskog

  • Omfattning: 8 hektar
  • Skogen: Högvuxen 90-årig granskog på bördig mark med ganska stora inslag av lövträd.
  • Målsättning: Blandskog med gran och löv
  • Åtgärd: Granen huggs ut och det nya beståndet byggs på befintliga aspar, björkar och sälgar. Resultatet – en gles pelarsal av löv. Plantering av gran i låglänta delar och tall i högre terräng och förhoppning om naturlig föryngring av löv.
  • Davids kommentar: "Resultatet kan bli jättefint, senaste ytan blåste tyvärr hälften av lövträden ned i stormen Alfrida. De stora aspar som står kvar är monumentala med fantastiskt, förstärkt upplevelsevärde sedan de blev frihuggna från gran."

4. Stamvis blädning i äldre granskog

  • Omfattning: 10 hektar
  • Skogen: Granskog på mäktigt jorddjup med dragning mot fuktig mark snarare än torr.
  • Målsättning: Granskog med höga naturvärden
  • Planerad åtgärd: Stamvis blädning i äldre granskog, det vill säga inte luckhuggning utan uttag av de största träden. Naturlig föryngring.
  • Davids kommenterar: "Det är viktigt att välja rätt mark och göra uttag på cirka 15 procent vart femtonde år. En risk kan vara att man avvecklar för många äldre träd och därmed förlorar naturvärden som är knutna till äldre träd. Ett tips kan vara att märka ut evighetsträd för att undvika att de försvinner med tiden."

Våra tjänster

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.