Skogsindex: Uppgång
för skogsmark – både
upp och ner för virke

Skogsmarkspriserna fortsätter att stiga i hela landet. Samtidigt är utvecklingen på virkesmarknaden tudelad då det är en god efterfrågan på sågtimmer, men lägre på massaved. Det berättar Skogssällskapets fastighetsexpert Ulrik Abelson.

Färska siffror från Skogssällskapets Skogsindex visar att det finns en god efterfrågan på sågade trävaror vilket gör att timmerpriserna och därmed det samlade virkesnettot stiger i södra Sverige. Samtidigt ser det betydligt kärvare ut på cellulosa- och papperssidan där det skett stora
neddragningar på tryck- och tidningspapper, berättar Ulrik Abelson.

– Under våren hade sågverken det kämpigt med en temporär nedgång i
samband med coronapandemin. Det vände dock ganska snabbt och den marknaden går riktigt starkt nu med draghjälp från hemmabyggandet som fått ett uppsving under pandemin. Dock finns det en viss obalans i trädslagsfördelningen eftersom man i södra Sverige behövt koncentrera
avverkningen till granbestånd på grund av härjningar av granbarkborren, säger han och fortsätter:

– När det gäller massaved sjunker priserna, och det hänger ihop med en allmän konjunkturförsvagning och en vikande trend där efterfrågan under en lång tid minskat på tryck- och tidningspapper. En förändring som påskyndats av coronanedstängningen under första halvåret. Vi ser ett antal pappersbruk i framförallt norra Sverige och Finland som ställer om produktionen och lämnar det segmentet.

Skogsmarkspriserna har generellt sett stigit under perioden mars till november, även om ökningen är försiktig på sina håll. En trolig coronaeffekt som bidragit till detta är att utbudet av skogsfastigheter
varit svagt, menar Ulrik Abelson.

– Man kan anta att folk avvaktar med att lägga ut sina fastigheter till försäljning i och med rådande tider, och det har gjort att utbudet är relativt lågt. Men det finns en stor efterfrågan på det som kommer
ut på marknaden, särskilt på renodlade skogsfastigheter. Det leder till stigande priser i hela landet och framförallt då i södra Sverige där det finns en större köpargrupp.

Att efterfrågan på skogsfastigheter är hög kan förklaras med ett lågt ränteläge som gör det fördelaktigt att investera i skogen, säger Ulrik Abelson.

– Den låga räntan gör att det är gynnsamt att investera i skogsmark där man har en biologisk tillväxt som är högre än bankräntan. Befintliga skogsägare tar chansen att utöka sitt innehav, men även personer som inte ägt skog sedan tidigare ser skogen som en bra och trygg investering
över tid. Dessutom har coronapandemin, med mindre resande som följd, gjort att många ser sig om efter att investera i något som finns på hemmaplan. Det ser vi också i en ökad efterfrågan och stigande priser på fritidshus.

När det gäller prognosen framåt tror Ulrik Abelson på stabila till svagt ökande skogsmarkspriser och en fortsatt minskad efterfrågan på massaved och cellulosaprodukter – men att coronakrisen är en faktor
som gör det svårt att sia om framtiden.

– Det ska bli intressant att följa utvecklingen i dessa osäkra tider som påverkar ekonomin på så många plan. Kommer vi att se en konjunkturavmattning för sågverken med sjunkande virkespriser som följd? Sker det i så fall redan 2021 eller dröjer det några år till? Det är den
stora frågan. Sedan kan det mycket väl bli så att skogsägare som skjutit upp sin fastighetsförsäljning bestämmer sig för att sälja, vilket kan leda till ett lite större utbud där köparna kanske kan välja och vraka mer. Hur det i så fall skulle påverka priserna återstår att se. Mycket är osäkert just nu – men skogen brukar vara en rätt stabil investering i såväl låg- som högkonjunktur.

Text: Therese Johansson