Livscykelanalyser ska ge en samlad bild av skogsbrukets
miljöpåverkan

Med hjälp av livscykelanalyser kan vi lättare redogöra för effekterna av att byta ut fossila produkter till skogsprodukter – och förhoppningsvis få ökad kunskap om skogens värde. Vi har pratat med Karin Ågren på Skogforsk om hennes forskningsprojekt, som Skogssällskapet har varit med och finansierat.

Karin Ågren, Skogforsk.

Karin Ågren

Berätta om ditt forskningsprojekt!

– Det handlar i stort om livscykelanalyser (LCA) av skogens produkter. En livscykelanalys ger en bild av den totala miljöpåverkan som en produkt har under
sin livstid. Inom det här projektet har vi arbetat mot att utveckla beräkningar för livscykelanalyser inom den skogliga sektorn. Vi började med att kartlägga tidigare tillvägagångssätt för att dra lärdomar av vad andra har gjort. Sedan har vi arbetat med att ta fram underlagsdata och utveckla beräkningsmetodiken. Vi vill få fram en samlad bild av den miljöpåverkan som dagens skogsbruk står för.

Berätta om bakgrunden till projektet!

– När jag skrev min forskningsansökan fanns det ingen gemensam metodik för hur en livscykelanalys av skogsråvara skulle göras. Aktörer inom branschen räknade delvis på olika sätt och vi på Skogforsk identifierade detta som ett område där vi behövde utvecklas. Syftet var att arbeta för en gemensam metodik och förstå vilka utmaningar det innebär och vilka krav det ställer på datainsamlingen.

På vilket sätt kan din forskning komma skogsägare till nytta?

– Vi kan med hjälp av livscykelanalyser analysera och redogöra för miljöeffekterna av att till exempel ersätta fossila produkter med skogsprodukter. Det gör att vi får en ökad förståelse och kunskap om skogsprodukterna och skogens värde i allmänhet vilket även gynnar skogsägarna. Produkter som kommer från skogen måste få kosta, och om man kan visa en tydlig klimatnytta så kanske konsumenterna är beredda att betala lite mer för det. Skog är förstås mer än produktion av en råvara, så att studera livscykelanalyser visar inte hela bilden – men vi får en pusselbit att ta ställning till.

Om man ser till livscykelanalys i skogsbruket, på vilket sätt kan skogsägare vara med och bidra till ett mer hållbart samhälle?

– Det är hos skogsägarna som arbetet med skogen och skogsråvarorna tar sin början. Hur ska vi förvalta våra skogar på bästa sätt? Vad vill vi få ut av skogen? Vilka värden är vi ute efter? Vi pratar mycket om kolbildnings- och substitutionseffekter eftersom det går att räkna på, men det finns också andra värden i skogen. Biologisk mångfald är till exempel en viktig del av helheten. Slutsatsen blir att alla vill förstå hur vi ska förvalta skogen bäst för de mål vi vill uppnå, vilket är olika för olika skogsägare. Livscykelanalysen är ett steg på vägen mot ökad kunskap om skogens olika värden.

Projektet avslutades i januari. Vilka slutsatser har ni kunnat dra?

– Vi har kartlagt vilka data som har betydelse vid sammanställningen av en livscykelanalys, och ökat vår förståelse för hur dessa data påverkar resultatet. Vi har studerat två kolflöden inom skogsbruket: det fossila, det vill säga de utsläpp som framförallt orsakas av skogsbruksmaskiner och transporter, och det biogena, det vill säga det kolflöde som sker genom upptag av kol i växande träd och utsläpp genom nedbrytning av restprodukter. I vidare beräkningar är det viktigt att beakta hur man väljer att använda biomassan, eftersom det avgör hur mycket av det inlagrade biogena kolet som bidrar till långtidslagring i produkter. Inom skogsbruket är det transporterna som orsakar de största fossila utsläppen, därefter kommer skogsbruksmaskinerna när de avverkar, skotar och markbereder.

Text: Elsa Sjögren

Vi bidrar till utveckling

Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.