Ny forskning om hur skogsskötsel och klimatnytta hänger ihop
Skogen och dess kollagring spelar en viktig roll för att bromsa klimatförändringarna. Men vilket är egentligen det mest klimatsmarta sättet att sköta skogen på? Karin Ågren på Skogforsk leder ett nytt forskningsprojekt, finansierat av Skogssällskapet, som ska undersöka detta – och sprida kunskapen vidare till skogsägarna.
Att skogen är ett hett debattämne har nog inte undgått någon och diskussionen om hur den ska användas för att motverka klimatförändringarna är inte sällan polariserad. Om man ska hårdra det finns det två läger: Den ena sidan tycker att skogen ska brukas aktivt eftersom växande skog bidrar med större klimatnytta medan andra argumenterar
för att det bästa på kort sikt är att spara skogen som kolsänka.
Karin Ågren, forskare i värdekedjor vid branschforskningsinstitutet Skogforsk, tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan.
– Genom den här studien vill vi öka kunskapen om hur skötseln av skogen hänger ihop med klimatnyttan över tid, vilket i sin tur förhoppningsvis kan nyansera debatten. Och vi hoppas att resultaten ska kunna hjälpa både små och stora skogsägare när de ska ta beslut om gallring, omloppstider och avverkning, säger hon.
Forskningsprojektet, som är ett samarbete mellan Skogforsk och SLU, ska studera trädens livscykel, olika skötselmetoders påverkan på skogens klimatnytta och de träprodukter som kommer från skogen. Hur påverkas kollager och kolupptag i skogen av om skogen brukas med trakthyggen eller hyggesfritt? Vilka effekter får de olika skötselmetoderna på vilka produkter som kan plockas ut ur skogen? Hur påverkar det i sin tur den totala klimatnyttan när produkterna ska ersätta fossila alternativ?
Skogforsk besitter kunskap om trädens och stockarnas egenskaper och hur skogens utveckling påverkas av olika skötselåtgärder, medan SLU har expertis inom beräkning av substitutionseffekter* och så kallad tidsdynamisk LCA-modellering – en typ av livscykelanalys som används för att bedöma
och redovisa miljöpåverkan över tid.
– Det som är nytt och särskilt roligt med det här forskningsprojektet är att vi nu kan kombinera våra olika kompetensområden där vi båda kommit långt, säger Karin Ågren.
Studien kommer att genomföras i tre olika delprojekt. I ett första steg ska man bland annat simulera hur skogens tillväxt, kolförråd och trädslagsfördelning påverkas av olika former av gallring, förlängd omloppstid och olika varianter av hyggesfritt skogsbruk.
– Simuleringarna görs med hjälp av ett analysverktyg som heter Heureka, och baserat på de utfall vi får där gör vi i nästa steg apteringssimuleringar av träden där vi får information om stockarnas egenskaper, såsom diameter, längd och volym.
Resultaten från de två första delprojekten används sedan i det sista steget där man beräknar den totala klimateffekten över tid. Efter avslutad studie hoppas forskningsgruppen att rapporten kan vara till hjälp för skogsägare och olika organisationer.
– Jag har förståelse för om man som skogsägare framförallt styrs av den ekonomiska aspekten, men jag tror samtidigt att många är intresserade av hur man genom sitt skogsbruk kan hjälpa till med klimatfrågan. Ekonomisk avkastning och klimatnytta behöver inte stå i motsatsförhållande
till varandra.
Text: Linda Fritiofsson
Om forskningsprojektet
Forskningsprojektet ”Klimateffektiv skogsskötsel” är ett samverkansprojekt mellan branschforskningsinstitutet Skogforsk och institutionen för energi och teknik vid SLU. Forskarna, som har fått anslag från Skogssällskapet, ska studera hur skogsskötsel hänger ihop med klimatnyttan över tid. Projektet pågår från april 2022 fram till årsskiftet 2023/2024.
Dela
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.