”Effekterna från storskalig
lövbekämpning lever vi med än idag”
Riskminimering, biologisk mångfald och certifieringskrav – det finns många skäl till att öka andelen löv i skogen. Anna-Lena Axelsson, forskare vid SLU, berättar om hur skogslandskapet har förändrats det senaste seklet och vad du har att vinna på mera lövträd i din skog.
Anna-Lena Axelsson har under lång tid jobbat med skogshistoria och forskning kring hur det svenska skogslandskapet har förändrats över tid. Till största del har hennes forskning varit fokuserad på norra Sverige, men hon har även bedrivit en del forskning i södra Sverige. Tidigare har hon även jobbat med frågor som rör biologisk mångfald och naturvård vid Skogsstyrelsen.
– Generellt kan sägas att om man har en skog med olika trädslag är den mer robust och rik på mångfald, men de senaste hundra åren har andelen lövträd minskat till förmån för barrträd, särskilt i södra Sverige. Det får konsekvenser när det händer något dramatiskt, säger Anna-Lena Axelsson.
Lövträden bekämpades med Hormoslyr
Utvecklingen som Anna-Lena Axelsson pratar om, mot ett mer barrskogsdominerat landskap, beror till stor del på de kampanjer som fördes under mitten av 1900-talet där fokus låg på att rensa bort oönskade lövträd för att gynna barrträd. I södra Sverige ersattes öppna betesmarker med granplanteringar och i norra Sverige skedde storskalig lövträdsbekämpning med Hormoslyr.
– Hormoslyr var väldigt rationellt under 60-talet. Man besprutade storskaligt från flygplan. Det blev ju förbjudet till slut, men det har haft stor påverkan på skogslandskapet och effekterna lever vi med än idag, säger hon.
Det var främst björk och asp som man jobbade systematiskt för att få bort, berättar Anna-Lena Axelsson, och aspen var särskilt illa sedd för att den agerar mellanvärd för svampsjukdomen knäckesjuka som angriper ung tallskog.
– Idag har aspen fått ett uppsving, och betraktas som Norrlands ädellövträd. Den växer på godare marker och är en nyckelart för flera fåglar. Det finns även många lavar och mossor som trivs på aspens rika bark, berättar Anna-Lena Axelsson.
Brist på äldre lövträd och död lövved
Vad man dock har sett på senare år är att det inte alltid räcker att ersätta gamla aspar med nya för att gynna den biologiska mångfalden.
– Vissa arter, till exempel liten aspgelélav, finns bara där det har funnits asp under lång tid på en och samma plats. En asp på ett nytt ställe har alltså inte lika stort värde som om man har haft kvar aspen under lång tid. Restaurering är viktigt, men för rätt effekt måste man ta hänsyn till arternas krav på sin livsmiljö, förklarar hon.
Resultatet av granifiering och systematisk lövbekämpning har lett till att vi idag har en brist på äldre lövträd och död lövved i skogslandskapet. Detta har påverkat vissa fågelarter som har krav på stora sammanhängande områden med lövskog. Det här – i kombination med att barrträd fortsätter att dominera vid föryngring – skapar flera olika utmaningar, både ur ett mångfalds- och ett riskperspektiv.
– Det säger sig självt att man inte ska lägga alla ägg i samma korg. Det är viktigt att ha olika trädslag på sin fastighet. Stormfällningsrisken för gran minskar om den får växa i blandbestånd tillsammans med lövträd. Även utifrån brandsynpunkt är det bra med blandskog med insprängda lövträd, säger Anna-Lena Axelsson.
Blandskog mer motståndskraftig mot skador
Men trots kunskapen om detta går omställningen långsamt, berättar hon. Det syntes exempelvis efter stormen Gudrun 2005 då man trodde att det skulle bli ett stort intresse för löv, men skogsägare fortsatte ändå att främst plantera gran. Först nu, när granbarkborren har orsakat förödande skador för många skogsägare, har man börjat inse att det är dags att sprida riskerna, säger Anna-Lena Axelsson.
– Om vi tar granbarkborren som exempel så beror skadorna delvis på att granen växer på olämplig mark, och i en blandskog blir det naturligtvis inte lika lätt för borren att hitta rätt träd. I ett renodlat äldre granbestånd är smörgårdsbordet dukat för dem. Skadorna blir heller inte så dramatiska om det är flera trädslag, och det gäller generellt alla typer av angrepp. Rotröta och andra svampskadegörare är ett annat exempel, de sprids inte lika lätt i en blandskog som i ett rent granbestånd. Generellt är det så att skogen inte blir lika sårbar om du har olika typer av träd och skog i olika åldrar, säger hon.
Idag är intresset för löv stort, menar Anna-Lena Axelsson,
och enligt Riksskogstaxeringen har Sveriges volym av lövträd på produktiv skogsmark, utanför formellt skyddade områden, ökat från 355 till 580 miljoner skogskubikmeter sedan 1985, vilket innebär en ökning med 63 procent. Detta kan jämföras med barrträdens volym som ökat med 23 procent för motsvarande period och urval.
Löv- och blandskog kräver engagemang
Men även om utvecklingen går mot mer löv finns det mycket att fundera på inför framtiden för den som är skogsägare.
– Det finns såklart flera utmaningar med att våga satsa på löv. Dels är det inte så lätt att föryngra löv. Det är betesbegärligt och man måste stängsla. Sådant finns det bidrag för men vad man såg efter stormen Gudrun, då det fanns bidrag, var att skogsägare ändå valde att plantera gran igen, säger hon.
En annan utmaning, om man väljer att satsa på ett blandbestånd med lövinslag, är att det är mer arbetsintensivt att sköta och kräver mer av skogsägaren.
– Det blir en annan typ av skötsel som kräver mer, som skogsägare måste man engagera sig och tänka till.
Våga bygga på det som finns
För den som är intresserad av att satsa mer på löv rekommenderar Anna-Lena Axelsson att man ska ta sig en funderare inför avverkning och röjning av sin skog – vad vill du skapa?
– Det är vid återbeskogning och röjning som du har möjlighet att skapa förutsättningar att förändra skogen. Det finns alltid en naturlig föryngring av löv i ett bestånd, så behåll det om du vill satsa på mera löv. Förädlade lövplantor är en sak, men för att bygga stabila skogar är det viktigt att spara befintliga lövträd och ta vara på lövföryngring som kommer upp spontant. Våga bygga på det också!
Hon poängterar att många skogsägare inte röjer själva. Därför det viktigt att som skogsägare göra rätt beställning hos den som ska utföra jobbet.
– Du har ju rätt att beställa vad du vill! Men om den som röjer inte har en tydlig beställning så blir det oftast ett standardrecept. Det är viktigt som skogsägare att engagera sig och utbilda sig i de här frågorna. För den som vill finns det många utbildningar och rådgivningstillfällen för sådant, säger hon.
Slutligen uppmuntrar Anna-Lena Axelsson att man generellt sett ska vara rädd om det som finns.
– Spara och vårda de äldre lövträd du har och se till att det kommer upp nya i närheten.
Text: Malin Letser
Tre tips till dig som vill satsa på mera löv:
- Planera och tänk särskilt till inför avverkning och röjning. Det är då du har möjlighet att ta aktiv hänsyn och skapa förutsättningar för mer löv.
- Satsa på löv nära bebyggelse. Om du ska plantera igen marker som du inte nyttjar, exempelvis jordbruksmark, plantera löv där i stället för gran. Den typen av mark är ofta lämplig för löv vilket ger bättre avkastning, och så blir det en trevlig miljö.
- Planera avverkningen i god tid. Det är inte självklart idag att kunna beställa de plantor man vill ha med kort varsel, då kanske man måste ta det man får. Det kan såklart vara så att du har en granbarkborreangripen skog, då måste man återbeskoga. Men om du kan välja – planera gärna avverkningen så att du får det du vill ha.
Om certifiering
Eftersom lövträd är en bristvara i skogslandskapet jobbar certifieringssystemet FSC aktivt för att skapa förändring. Hösten 2020 infördes nya regler för FSC:s skogsbruksstandard. Den nya standarden innebär bland annat att man redan vid gallring ska arbeta för att minst fem lövträd per hektar ska ges goda livsbetingelser för att i framtiden kunna bilda naturvärdesträd. Vad gäller barrdominerade marker är kraven sedan tidigare satta till att skogsägaren ska lämna kvar minst tio procent löv. Det här kravet kvarstår i standaren men det som är annorlunda nu är att man i stället för att beräkna det som 10 procent av volymen ska räkna på 10 procent av stamantalet. Om det finns mindre än 10 procent löv inför åtgärden är kravet att alla lövträd ska sparas. Man ska även sträva efter att minst fem procent av de marker som lämpar sig väl för löv är dominerande av lövträd under en merpart av omloppstiden.
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.