Kunskap krävs för en lönsam virkesaffär

Virkestrave. Foto: Samuel Unéus

Vilken försäljningsform för virket som är mest fördelaktig för skogsägaren varierar över tid, något som skogsförvaltarna håller koll på. Foto: Samuel Unéus

När du som skogsägare vill avverka, hur vet du då att du får så bra betalt som möjligt för ditt virke? När, vad och hur är tre viktiga frågor att ställa sig för att göra en bra virkesaffär. Det berättar Sven-Olof Eliasson, Skogssällskapets skogsförvaltare på Gotland.
– Marknaden förändras hela tiden, inte minst nu på grund av kriget i Ukraina. Vi skogsförvaltare har koll på vilken försäljningsform som ger bäst betalt för tillfället, säger han.

Sven-Olof Eliasson. Foto: Fredrik Bankler

Sven-Olof Eliasson

Under de 15 år som Sven-Olof Eliasson har samarbetat med skogsägare på Gotland har virket både sålts lokalt till industrier på ön och skeppats ut från Slite hamn till andra delar av Sverige och till utlandet.

– Eftersom Skogssällskapet inte har några egna sågverk eller andra industrier kan vi sälja till den köpare som betalar bäst. Vi har kontrakt med virkesköpande industrier runt om i hela Sverige och kring Östersjön, förklarar Sven-Olof Eliasson.

Olika försäljningsformer olika lönsamma

Att ha koll på virkesmarknaden är en viktig del av hans jobb som skogsförvaltare. Skogssällskapet arbetar framförallt med avverkningsuppdrag (se faktaruta) åt sina kunder, men även rotpost- och leveransrotköp förekommer. Vilken försäljningsform som är mest lönsam styrs av tillgång och efterfrågan – och det kan svänga snabbt.

– I en del lägen kan det ge bättre betalt att bjuda ut virket som rotpost. När det är brist på vissa sortiment, som nu under kriget i Ukraina, kan det ge bra betalt. Men det gäller att vara observant, har det varit storm eller mycket angrepp av granbarkborre och finns ett överskott av virke på marknaden, då är rotposterna svåra att sälja, säger Sven-Olof Eliasson.

Hans råd till den som äger en större skogsfastighet är att ha ett löpande samarbete med en skogsförvaltare.

– Vi kan marknaden och kan avgöra när det är rätt läge att avverka. Har du som skogsägare ett förvaltningsavtal med Skogssällskapet så känner vi också till förutsättningarna i just din skog, vi har koll på bestånden och vet när det är för fuktigt i marken och när man kan köra utan att riskera markskador. Det är en stor fördel när man anlitar oss, säger Sven-Olof Eliasson.

Ett alternativ som kan passa för mindre markägare, som bara vill sälja en avverkning, är att skriva ett avverkningskontrakt med Skogssällskapet för den aktuella affären.

Lokal vidareförädling ger arbetstillfällen

De gotländska skogarna består till 90 procent av tall och de speciella växtförutsättningarna och karga markerna gör att träden får mycket kärnved, vilket gör träet extra rötbeständigt. Genom åren har mycket gotländskt timmer sålts till fastlandet eller gått på export, men idag går allt sågtimmer från Skogssällskapets kunder till den lokala sågen Gotlandsflis i Klintehamn.

Sågverket har tillsammans med lokala träförädlare tagit fram en egen modell för att få upp virkespriserna. Genom att de tar en del av den ekonomiska risken och betalar minst lika bra som exportkunderna skulle ha gjort kan en större andel av virket bli kvar, vidareförädlas och ge arbetstillfällen på ön.

– Det är ett sätt att se till att det gotländska kärnvirket tas tillvara. Sågverket sorterar och sågar upp det i grova plank eller block. Därefter får virkesförädlarna komma dit och välja kvalitet. På så sätt har de tillgång till bra material, som i sin tur kan bli till exempelvis ytterpanel eller snickeridetaljer, säger Sven-Olof Eliasson.

Massaveden från Gotland har historiskt sålts både till den lokala sågen och till fastlandet, men också till Finland och Tyskland när det har gett bättre betalt.

– Det ändras från år till år vart virket går. Just nu säljer jag massaveden till en flisare här på Gotland som har avtal med Gotlands Energi. De har haft svårt att få tag på fuktig bark som behövs för eldningsprocessen i fjärrvärmepannorna, så nu får de fuktig massaved från Skogssällskapets kunder i stället, berättar Sven-Olof, som sedan några månader tillbaka är bofast på Gotland.

– Tidigare har jag pendlat från Stockholm. Nu utgår jag från Visby och hoppas kunna ge mina kunder på Gotland ännu bättre service. Just nu är det högkonjunktur i skogen och bra priser, så marknadsmässigt är det ett riktigt bra läge att avverka, säger han.

Text: Monica Forsberg

Olika affärsformer för virke

Rotpost: Skogen läggs ut för anbud stående på rot, det vill säga innan den har avverkats. Som underlag för affären används en förteckning över beståndets trädslagsfördelning och volym, en så kallad stämplingslängd och du får som säljare ett fast totalpris. När affären är klar har köparen en avtalad tid, vanligen två år, på sig innan skogen ska vara avverkad.

Leveransrotpost: Skogen läggs ut för anbud stående på rot. Vanligen får du som säljare ett fast överenskommet nettopris per kubik men den totala avverkade volymen bestäms vid inmätningen vid industrin. Den volymen ligger sedan till grund för köpeskillingen.

Leveransvirke: Du som skogsägare avverkar och transporterar själv virket fram till bilvägen. Virket transporteras av köparen till industrin och du får betalt för den inmätta volymen enligt överenskommen prislista.

Avverkningsuppdrag: Virkesköparen eller virkesförmedlaren utför avverkningen och ordnar med transporten. Priset beräknas utifrån överenskommen prislista när virket mätts in vid industrin. Köparen gör sedan avdrag för avverknings­kostnaden. Det här är det vanligaste bland Skogssällskapets kunder.

Vill du prenumerera...

...på vårt nyhetsbrev?

Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.

...på Tidningen Skogsvärden?

Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.