Samhällets krav formar föryngrings­forskningen

Föryngringen lägger grunden för framtidens skogar och är ett viktigt forskningsområde. Under stora delar av 1900-talet låg fokus i forskningen på återplantering av tall och gran – men nu har forskningen tagit en ny riktning.

Kravet på att återplantera skog efter avverkning kom i och med Sveriges första skogsvårdslag 1903 – och det har format den svenska föryngrings­forskningen. Under många år dominerades den nämligen av återplantering av våra vanligaste trädslag; tall och gran. Men 1993, när miljö och produktion blev jämställda mål i skogslag­stiftningen, kom en viktig brytpunkt. De senast 30 åren har forskningen utvecklats, framför allt i tre riktningar, berättar Göran Ericsson, dekan för SLU:s skogsvetenskapliga fakultet.

– Det första spåret har fokus på föryngring med andra trädslag än tall och gran. Vilken typ av plantor behövs och hur ska föryngringen gå till när vi vill öka lövträdsandelen och kanske etablera blandbestånd? Det andra spåret är att man såklart tittar på klassiska frågor som hur man planterar, hur man gödslar och vilken effekt det får på tillväxten. Det tredje spåret är genetik. Traditionellt har forskningen varit fältbaserad och inriktad på att hitta plusträd* som har använts i skogsförädlingen. Idag arbetar forskarna mycket med molekylära metoder för att snabba på selektionen.

Det förändrade klimatet ställer nya krav, och ett område det forskas mycket på just nu är att få fram mer stresståliga plantor. Det vill säga plantor som klarar av en större variation i både ljusförhållanden,
temperatur och nederbörd.

– Ett konkret exempel är att vi vill ha plantor som bättre klarar av en varm och torr sommar som den 2018, men också det omvända att de överlever en blöt sommar med mycket nederbörd, säger Göran Ericsson.

Lokalt anpassat plantmaterial

Samtidigt pågår forskning för att få fram ett plantmaterial som är mer regionalt och lokalt anpassat.

– Mycket kretsar kring genetik, att få fram plantor som har anpassats för olika förutsättningar när det gäller väder och vind, men på sikt också att genom förädling förändra egenskaperna hos veden, så att vi redan på plantstadiet kan förutse slutproduktens fiberkvalitet.

Ett annat, lite udda forskningsområde, handlar om att säkerställa att det i framtiden finns stora träd för att kunna få fram rätt typ av material när det är dags att renovera gamla kulturmärkta byggnader.

– Oavsett vilken svensk stad man är i så finns det gamla trähus. De går såklart att renovera med det materialet vi har idag, men om man vill ha samma typ av material som när huset en gång byggdes är det svårare, säger Göran Ericsson.

Vad är det som styr vad det forskas på?

– Dels är det trender inom grundforskningen, helt enkelt vad vi som forskare är nyfikna på. Under lång tid har vi till exempel varit intresserade av att förstå på cellulär nivå vad som reglerar plantornas tillväxt. Det andra som styr är samhällets prioriteringar. I grunden är det politiska beslut kopplade till krav på ökad biologisk mångfald som har gjort att vi har skiftat fokus från tall och gran till mer blandade bestånd. Det kommer nya trender och nya områden som samhället väljer att satsa på. Så har det alltid varit och det får man vara ödmjuk inför som forskare, säger Göran Ericsson.

*Plusträd är träd som genom förädling har valts ut för sina särskilt goda kvaliteter och egenskaper.