Vi har gjort Sveriges skogar och skogsägare rikare sedan 1912. Våra erfarna rådgivare hjälper dig – oavsett om du vill maximera intäkter, jakt eller naturvärden.

Lönsam vård av ädellövskog

Efter grangallringen: Kvar står en ljus lövsal. Foto: Sverker Johansson

Markägare kan få 7 000 kronor per hektar för att gallra i NS-bestånd. Skogssällskapet har röjt 75 hektar lövskog på två egna fastigheter. Vi visar hur det kan gå till – och hur den ekonomiska kalkylen ser ut.

Markus Abrahamsson

Markus Abrahamsson

NS står för naturvårdande skötsel, och dessa bestånd har långsiktiga naturvårdsmål som kräver återkommande skötsel för att alla de naturvärden som finns ska bevaras eller utvecklas. Ofta innebär det att främst gran röjs bort, men det kan även handla om slyröjning och plockhuggning. I många fall är NS-bestånd lövskogsmiljöer där granen håller på att ta över. Bestånden innefattar ofta ädellövskog men kan även vara triviallövskog.

Ofta är NS-bestånden bara en liten del av en fastighet, och ibland kan skötseln bli eftersatt. Skogssällskapet satsar nu stort på naturvårdande skötsel på två av sina fastigheter i Västergötland.

Det är en fördel att ta ett samlat grepp när man gallrar sina NSbestånd. Arbetet blir rationellt och mer effektivt.


Mattias Berglund

Mattias Berglund

– Vi vill sköta alla våra marker på ett bra sätt, inte minst våra naturvårdsbestånd, så nu prioriterar vi NS-bestånden. Tillsammans med Skogsstyrelsen har vi bestämt oss för att börja med 75 hektar på fastigheterna i Floda och Götebo, säger Mattias Berglund, skogschef på Skogssällskapet.

Frihugga ekar

– För de här åtgärderna har vi blivit beviljade stöd på upp till 500 000 kronor från Landsbygdsprogrammet.

Genom gallringen vill man få fram ekar med breda kronor och lågt ansatta, grova grenar. Det blir ett utseende som liknar den klassiska sparbankseken.

Ekar är extra betydelsefulla för den biologiska mångfalden, eftersom eken är det träd som har flest arter knutna till sig. Det kan vara ända upp till 1 000 arter, framför allt olika insekter som lever på eller inne i eken.

– Vi gallrar bort gran- och en del lövträd för att ge plats åt ädellövträd, som till exempel bok. Vi röjer även bort sly för att möjliggöra en fin flora på marken. All gran körs ut och även en del lövträd om de ligger i anslutning till vägar och stigar, annars ser det skräpigt ut. Granveden säljs och så kallad GROT, grenar och toppar, går till flisning, säger Markus Abrahamsson, naturvårdsspecialist på Skogssällskapet.

– Inom Landsbygdsprogrammet har markägare goda möjligheter att få stöd för att sköta sina NS-bestånd. Gallring på känslig mark, som exempelvis är blöt eller fuktig, kostar mer än gallring på torrare mark. När NS-åtgärder görs ska nästan all gran röjas bort, även småplantor, och det kan bli lite dyrare än vanlig röjning. Arealstödet är 7 000 kronor per hektar för att röja fram lövskog. Det finns även schablonstöd som är för punktinsatser, till exempel en enskild ek som friröjs, och dessa ersätts med en fast summa per objekt, berättar Markus Abrahamsson.

Gynnsam kalkyl

Om man gallrar fastighetens alla NSavdelningar på en gång kan kalkylen i många fall se gynnsam ut. Arealstödet på exempelvis tio hektar ger 70 000 kronor, och det kan även bli intäkter från virkesuttag. Det gör att totalkostnaden i många fall blir minimal, och ibland kan det bli ett plus i slutkolumnen.

– Det är en fördel att ta ett samlat grepp när man gallrar sina NS-bestånd. Arbetet blir rationellt och mer effektivt. Efter att på plats ha rådgjort med Skogsstyrelsen lämnas en ansökan in för alla bestånden samtidigt. Sedan anlitas en entreprenör som vet hur åtgärderna ska utföras. Det grundar för en bra gallring, menar Markus Abrahamsson.

TEXT: Stefan Hällberg

Kompetent hjälp

Skogssällskapet kan hjälpa markägare med alla åtgärder för att sköta NSbestånden.

– Vi hjälper till med hela konceptet, från ansökan till det att allt är klart. Vi börjar med att åka ut och titta tillsammans med markägaren och kan även vara med under samrådet med Skogsstyrelsen. Sedan skriver vi ansökan och berättar vilka stödpengar som går att söka, säger Markus Abrahamsson.

– Markägaren ska få en rimlig uppfattning om var det kommer att landa ekonomiskt, om det blir en kostnad eller en intäkt. Vi röjer manuellt eller med maskiner och kan erbjuda alla praktiska åtgärder som behövs. Markägaren avgör själv hur mycket hjälp han eller hon vill ha.

Läs mer om våra naturvårdstjänster

Skynda att söka

Genom Landsbygdsprogrammet går det att få areal- och schablonstöd för skötselåtgärder i NS-bestånd. Nuvarande program sträcker sig från 2007 till 2013, vilket gör att det brådskar att ansöka om man ska hinna få något stöd i år.

– För att hinna besluta i alla ärenden måste vi få in ansökningar senast den 31 augusti. Men eftersom pengarna håller på att ta slut är det en fördel att skicka in ansökan så fort som möjligt, säger Anders Frisk, stödansvarig på Skogsstyrelsen.

– Vad som händer med Landsbygdsprogrammet 2014 och framåt är ännu oklart, men Jordbruksverket och Skogsstyrelsen har för ett år sedan lämnat förslag, och tanken och förhoppningen är att stödet ska vara i ungefär samma omfattning som nu.

Enligt Anders Frisk kommer troligen ett förslag från EU i sommar.