Många lagar och regler påverkar skogsägaren och skogsmarken
Det finns många lagar som berör skogsmark och som skogsägare behöver man ha koll på vad som gäller både ovan och under jord. Skogsvårdslagen, artskyddsförordningen och minerallagen är bara några.
Just nu prövar mark- och miljööverdomstolen om artskyddsförordningen och EU:s naturvårdsdirektiv ska kunna stoppa avverkning utan att markägare får ekonomisk ersättning från staten (se faktaruta längst ned på sidan). En annan lag som kan bli kännbar för skogsägare är minerallagen, som reglerar så kallade koncessionsmineral som metaller, industrimineral, olja och gas. Lagen innebär att fysiska och juridiska personer med stöd av minerallagen har rätt att undersöka och utvinna mineraler även om de inte äger marken. Förutsättningen är att man fått tillstånd från Bergsstaten som handlägger besluts- och tillsynsärenden enligt minerallagen.
Åsa Persson, bergmästare hos Bergsstaten, svarar på vad en markägare ska tåla när någon fått tillstånd till prospektering på dennes mark.
– Principen är att markägaren ska hållas skadeslös. Om inte prospektören ersätter de skador som uppkommer kan markägaren/sakägaren anmäla detta till Bergsstaten som då öppnar ett tillsynsärende och beslutar om eventuell ersättning. Bergsstatens beslut kan överklagas till högre instans, berättar hon.
Rätt att hållas skadelös vid prospektering
En markögare väster om Skellefteå säger till tidningen Skogsaktuellt att Bergsstaten har delat ut över 70 prospekteringstillstånd på hans mark och att företagen som provborrat efter brytningsvärda mineralfyndigheter orsakat skador för hundratusentals kronor.
– Det är ett pågående ärende som jag inte kan kommentera, säger Åsa Persson.
Hon berättar att det vid prospektering och utvinning av koncessionsmineral är vanligt att samebyar är sakägare. Precis som markägarna har de genom sin rätt till renbete inom renskötselområdet också rätt att hållas skadeslösa vid prospektering och utvinning av mineral. I ett fall för några år sedan drabbades en sameby hårt när ett prospekteringsföretag gick i konkurs.
– Det visade sig att företaget hade för liten säkerhet för att betala de kostnader som förorsakats samebyn inför de planerade prospekteringsarbetena. Vid konkursen fick samebyn inte tillräcklig ersättning för de skadeförebyggande åtgärder de genomfört.
Åsa Persson menar att sådana fall är ovanliga, men att händelsen är en av orsakerna till att minerallagen skärpts. Numera måste prospektörer ange säkerhetens storlek i sin obligatoriska arbetsplan för prospekteringen. Och om sakägarna kommer med invändningar mot arbetsplanen till Bergsstaten gäller den inte längre.
– Bergsstaten tar inte ställning till om säkerheten är tillräckligt stor, men sakägaren kan begära prövning av säkerheten hos länsstyrelsen, berättar Åsa Persson.
Gemensam syn på fastigheten viktigt
Ulrik Abelson, fastighetskonsult på Skogssällskapet, företräder ofta markägare i ersättningsfrågor gentemot myndigheter och exploateringsföretag. Han påminner om att alltid göra gemensam syn på fastigheten tillsammans med prospekteringsföretaget, både före och efter prospektering.
– Det kan bli ganska stora borrmassor och ibland även utrustning kvar på marken och skogen kan bli sönderkörd. Gå ut tillsammans i förväg och titta på skogen och vägen som företaget ska nyttja. Kontrollera gemensamt efteråt också. Upprätta protokoll och se till att få ersättning för uppkomna skador på skog och mark och se till att till exempel vägar är återställda av exploatören, säger han.
Och om prospekteringen innebär att det blir aktuellt med mineralbrytning på fastigheten så gäller det att ta tillvara rätten till ersättning.
– Om man behåller fastigheten och mineralbrytning sker beräknar Bergsstaten vilken årlig ersättning man har rätt till enligt minerallagen. Om man däremot säljer fastigheten till exploateringsföretaget är det viktigt att avtala om den mineralersättning enligt minerallagen man då går miste om. Det kan bli en rejäl förtjänst, säger Ulrik Abelson.
Vill man som fastighetsägare själv exploatera sin fastighet för mineralbrytning, och därmed indirekt hindra andra, kan man själv ”inmuta” sin fastighet genom att ansöka om undersökningstillstånd hos Bergsstaten.
TEXT: Malin von Essen
Artskyddsförordningen – detta har hänt
1. En markägare i Värmland som nekats avverkning på grund av förekomst av bombmurkla fick rätt i mark- och miljööverdomstolen efter att Mellanskog överklagat Skogsstyrelsens beslut om avverkningsförbud.
2. Domslutet innebär att länsstyrelsen antingen måste klassa det aktuella området som naturreservat eller upphäva avverkningsförbudet. Om området klassas som naturreservat, betyder det att ersättning måste utgå till markägaren.
3. Mellanskog har till samma domstol också överklagat Skogsstyrelsens beslut om avverkningsförbud i ett område i Hälsingland med förekomst av lavskrika.
Viktiga lagar och nyttjanderätter som berör skogsmark
Allemansrätten är ingen lag, men en grundlagsskyddad rätt för var och en att vistas i naturen och att i skog och mark plocka vilda blommor, bär och svamp. Allemansrätten omges av lagar som sätter gränser för vad som är tillåtet. I princip får markägaren inte tillfogas skada.
Fastighetsbildningslagen innehåller grundläggande bestämmelser om fastighetsbildning. Skogsfastigheter som ny- eller ombildas måste ha en viss storlek och utformning för att fastighetsbildningen ska få genomföras.
Jordabalken anger bland annat att fast egendom är jord och att denna är indelad i fastigheter. I balken regleras rättsförhållanden mellan grannar och att var och en vid nyttjande av sin eller annans fasta egendom ska ta skälig hänsyn till omgivningen. I jordabalken finns även bestämmelser om bland annat köp, byte, gåva, nyttjanderätt, arrenden, hyra, servitut, panträtt, lagfart och inteckningar i fastighet.
Lag med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet reglerar vem som har rådighet över vattnet i vissa situationer och därmed har rätt att dikesrensa eller lägga upp rensningsmassor.
Lag om förvaltning av vissa jordbruksfastigheter kan sägas komplettera samäganderättslagen för samägda fastigheter som är taxerade som lantbruksenhet och som har minst tre delägare. Skogsfastigheter är exempel på sådana fastigheter.
Miljöbalken innehåller regler om bland annat skydd av områden, miljöfarlig verksamhet, vattenverksamhet, genteknik, kemiska produkter och avfall. Skogsägare berörs, till exempel vid skydd av skog med höga naturvärden, dikning och användning av växtskyddsmedel. Brytning av material som inte omfattas av minerallagen, till exempel torv-, grus- och bergtäkt, regleras av miljöbalken.
Minerallagen innebär att fysiska och juridiska personer har möjlighet att undersöka och utvinna metaller, industrimineral, olja och gas. Fastighetsägaren har rätt att få ersättning för skada eller intrång och sedan 2005 äger markägaren rätt till viss ersättning för utvunnet mineral. Övriga mineral tillhör fastighetens ägare.
Rennäringslagstiftningen reglerar samernas rätt till renbete, jakt och fiske. I jällområdena får de ha sina renar året om. Nedanför fjällen får de bedriva renbete oktober–april. Skogssamerna har rätt till sina områden året om. Rätten till renbete tillkommer varje sameby kollektivt och med rätten följer rätt till jakt och fiske.
Samäganderättslagen är en lag som reglerar hur saker och ting (till exempel lös eller fast egendom) som ägs av flera hanteras.
Skogsvårdslagen uttrycker vilka krav samhället har på den som är skogsägare. I lagen anges att skogen är en förnybar resurs som ska skötas så att den uthålligt ger en god avkastning. Samtidigt ska skogsägaren ta hänsyn till naturen, kulturmiljön, rennäringen och andra intressen.
Terrängkörningslagen innebär att körning i terräng med motordrivet fordon för annat ändamål än jordbruk eller skogsbruk är förbjuden i hela landet på barmark. Förbudet gäller med vissa generella undantag även för körning på snötäckt skogsmark med plant- eller ungskog och på snötäckt jordbruksmark.
Källor: Skogsstyrelsen, Bergsstaten, Nationalencyklopedin, med flera.
Dela
Våra tjänster
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.