Större naturvårdsnytta när hyggets ekologiska minne tas tillvara
Hyggen på skogsmark som tidigare varit ängsmark har fler växt- och fjärilsarter än hyggen med skogsbakgrund. Genom att ta hänsyn till hyggets ekologiska minne från tiden som ängs- eller betesmark, skulle skogsbruket kunna nå längre i sitt naturvårdsarbete. Det framgår av en studie som Skogssällskapet finansierat.
Naturvårdshänsyn i samband med skogsavverkning är viktigt för att produktionsskog ska kunna hysa arter som är typiska för en naturlig skog. Ofta lämnas kantzoner mot vatten, död ved, enstaka träd, högstubbar och/eller trädgrupper. Men risken är, menar forskaren Karl-Olof Bergman vid Linköpings universitet, att denna typ av naturvårdsåtgärder inte ger önskvärd effekt på marker som varit gräsbevuxna innan de beskogades.
– Det finns mycket gammal ängsmark i våra skogsmarker i södra Sverige som under 1800-talet var ängs- eller betesmark. Sådana områden har kort skoglig kontinuitet, så högstubbar och trädgrupper kanske inte ger så god naturvårdsnytta där, säger han.
Fler arter på gammal ängsmark
För att få svar på om de före detta gräsmarkerna hade något ”ekologiskt minne” kvar av tidigare markanvändning inventerade Karl-Olof Bergmans forskargrupp totalt 48 hyggen, varav 24 med ängsbakgrund och 24 med skogsbakgrund. Växterna inventerades i sammanlagt 4800 provytor, medan dagfjärilar inventerades över hela hyggena.
Studien visade att de marker som tidigare varit gräsbevuxna hade fler arter och fler individer av växter och fjärilar.
– Resultaten blev mycket tydligare än vad vi hade trott. Det var – lite grovt – en tredjedel fler arter av både växter och fjärilar på hyggen som tidigare varit gräsbevuxna. Och många av dem var typiska gräsmarksarter, som till exempel svinrot, prästkrage och blåsuga, berättar Karl-Olof Bergman.
Gläntor gynnar naturvård och vilt
Ungefär samma förhållande visade sig även gälla antalet individer av växter och fjärilar på de olika typerna av hyggen och mönstren för art- och individantal fanns kvar under de 8 år som studien pågick.
Karl-Olof Bergman anser att de nya forskningsresultaten öppnar för naturvårdsåtgärder som kan ge större effekt.
– Mindre partier som är värdefulla för arter knutna till ängsmarker på ett hygge skulle kunna lämnas oplanterade eller föryngras med lövträd istället för barr. Fördelen, förutom den ökade naturvårdsnyttan, skulle vara att skogsbeståndet blir mer variationsrikt med små gläntor som är mer estetiskt tilltalande och att viltet och därmed jakten också gynnas av de gläntrikare skogarna.
Gamla kartor ger svar
Eftersom avverkningsmogen skog ser likartad ut oavsett om den varit ängsmark eller inte behöver markägare i regel gå till gamla kartor för att ta reda på hur marken tidigare användes.
– I vår vision tar markägaren via den häradsekonomiska kartan reda på vilken del av hygget som eventuellt överlappar med gammal ängsmark. Den som kan lite om växter kan identifiera de blomrika områden som finns i syd- eller sydvästvända delar och lämna dem för självföryngring. Då kommer det att komma upp löv och kanske hjälper viltet också till med att hålla gläntan öppen.
– Den som är jätteintresserad kan vid gallring hålla sådana ytor lite öppnare än vad man annars skulle ha gjort och kanske kommer då några ekar eller lönnar upp. Satsa då på några av dem så att den lilla gläntan kan bestå.
Karl-Olof Bergman hoppas att Skogsstyrelsen i framtiden i samband med avverkningsanmälan ska lämna information och ge anpassade råd till markägare som vill avverka där det var ängs- eller betesmark på 1800-talet.
TEXT: Malin von Essen
Dela
Våra tjänster
Vi bidrar till utveckling
Skogssällskapet är en av Sveriges största privata finansiärer av forskning och kunskapsutveckling om skog och naturvård.
Vill du prenumerera...
...på vårt nyhetsbrev?
Fyll i din e-postadress här. Nyhetsbrevet innehåller tips och ny kunskap och skickas ut en gång i månaden.
...på Tidningen Skogsvärden?
Fyll i dina uppgifter här. Tidningen skickas därefter kostnadsfritt hem till dig fyra gånger per år.