Virkeskrönika: Många positiva tecken

Oscar Fornander, virkeschef på Skogssällskapet, skriver om det aktuella läget på virkesmarknaden.

I skrivande stund har merparten av de större aktörerna inom svensk skogsindustri släppt sina kvartalsrapporter för det första kvartalet 2024. Givet den lågkonjunktur vi befinner oss i kan man nog sammanfatta läget inom industrin som helt okej. Som väntat har högre råvarukostnader och lägre försäljningspriser jämfört med samma period ifjol påverkat resultaten negativt.

Tyngst går det på sågverkssidan där vi i flera fall ser negativa resultat trots att försäljningspriserna på sågat virke verkat ha bottnat och nu är på väg uppåt. Resultaten ligger över lag ändå nära vad marknad och analytiker har förväntat sig och nu spirar ett försiktigt hopp om att lönsamheten härifrån ska ta fart i rätt riktning.

Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer stärker den tesen genom att visa på att den viktiga byggsektorn efter ett par riktigt tuffa år har en framtidstro som börjat återhämta sig. Samtidigt kan det kan påpekas att de positiva tecknen inte är så starka att man kan andas ut, och att Konjunkturinstitutet faktiskt tror att vi är i högkonjunktur först 2026. Ändå är känslan att kylan släppt taget och sommarvindarna brett ut sig både utanför fönstret och för svensk ekonomi.

Den svenska virkesmarknaden har, på grund av virkesbrist och svag valuta, varit till synes frikopplad från de senaste årens ekonomiska inbromsning och de virkesprisjusteringar som gjorts har ända sedan hösten 2020 varit uppåtgående. Trenden ser inte ut att brytas under våren 2024 och nu tickar priserna uppåt även i Finland och Baltikum där de annars sjönk under 2023. Minst prisrörelser har vi haft i norra Sverige där virkesbristen inte varit lika påtaglig som i Mellan – och Sydsverige och prisskillnaderna i landet är nu stora. En inte vågad gissning är att köparna från södra halvan av Sverige allt oftare kommer att inspektera kartan över Norrland.

Om starkare försäljningssiffror väntar för sågverk och skogsbolag lär virkesbehovet fortsatt vara större än tillgången. Det är goda nyheter för skogsägarna men aktualiserar även frågan om hur industristrukturen behöver förändras för att långsiktigt säkerhetsställa råvaruförsörjning och lönsamhet.