- Start
- Kunskapsbank
- Skogsskötsel
Skogsskötsel
#Skogsskötsel
I begreppet skogsskötsel innefattas alla skogliga åtgärder som utförs i ett skogsbestånd: markberedning, föryngring (genom plantering eller naturlig föryngring), röjning, eventuell stamkvistning och gallring.
Syftet med en aktiv skogsskötsel är att påverka skogens utveckling så att skogsägaren når sina mål med skogen. I skogen finns alltid en konkurrens om ljus och kväve, och det påverkar i hög grad hur varje träd växer. Stormar och risker för olika skogsskador – som viltbete eller insekts- och svampangrepp – är andra viktiga faktorer att ta hänsyn till i skötseln. Eftersom målen för en skogsägare kan variera mycket gör också skogsskötseln det.
Artiklar & reportage
-
Ludvika kommun ville skapa en hållbar skog med hög biologisk mångfald
Flera torra och heta somrar ledde till omfattande angrepp av granbarkborrar på Ludvika kommuns skogar, med avverkning i förtid som resultat. Istället för att plantera ny granskog på marken tog skogsförvaltarna Rickard Undevik och Bert Pilo beslutet att
-
”Effekterna från storskalig lövbekämpning lever vi med än idag”
Riskminimering, biologisk mångfald och certifieringskrav – det finns många skäl till att öka andelen löv i skogen. Anna-Lena Axelsson, forskare vid SLU, berättar om hur skogslandskapet har förändrats det senaste seklet och vad du har att vinna på mera
-
Lövträden i fokus i nytt stort forskningsprojekt
Problem med granbarkborre, viltskador och rotröta har bidragit till att allt fler skogsägare tittar på alternativ till gran och tall. Urban Nilsson, professor vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, berättar om lövträdens framtid inom svenskt skogsbruk
-
Ökat intresse för svenskt lövvirke
Intresset för löv har länge varit begränsat till massaindustrin och till att handla om biologisk mångfald och naturvärden, men nu börjar möbel- och inredningsindustrin att få upp ögonen för löv. Björn Nordin, chef för arkitektur och design på Svenskt Trä,
-
Satsa på björk för en friskare och starkare skog
Finland har en lång tradition av att plantera björk och avsättningen för virket är god här. Kristian Kuokkanen, skogsförvaltare på Skogssällskapet i Finland, ger sina bästa tips på hur du bedriver en effektiv och lönsam björkskogsskötsel.
-
Aska effektivt sätt att skydda skogsplantor mot snytbaggen
Snytbaggen orsakar varje år skador för hundratals miljoner kronor i svenska planteringar. Nu visar ny forskning, som Skogssällskapet finansierat, att askåterföring i skogen ger plantorna ett välbehövligt tillskott av kisel som samtidigt skyddar mot
-
Så kan du röja i ett eftersatt bestånd
Har du köpt eller tagit över en skogsfastighet där en del av skogen ser ut som en tät vägg med metspön? Då har du ett så kallat "eftersatt" bestånd. Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef med bakgrund som röjningsforskare, förklarar hur du bäst går
-
Skogsägarskolan: Så lyckas du med skogsplanteringen
Sommaren är på intåg och för många skogsägare är det lika med planteringstid i skogen. Att sätta rätt planta på rätt plats underlättar föryngringen – men hur, var och när ska man göra det? Staffan Mattsson, verksamhetsutvecklare på Skogssällskapet, guidar
-
Panelsamtal: Markberedningen ska bli mer skonsam
Markberedning är i regel en förutsättning för en lyckad föryngring. Samtidigt kan det skada fornlämningar och påverka mark, vatten, vegetation och utsläpp av växthusgaser negativt. Många tycker dessutom att markberedning är fult. Vi bjöd in till ett
-
Från jord till skog – här trivs våra vanligaste trädslag
Skogen är mer än bara träden vi ser. Det är i jorden allting börjar. Att ha koll på din fastighets markförhållanden är viktigt för såväl valet av trädslag som trädens tillväxt. Här reder vi ut var våra vanligaste trädslag trivs och växer bäst!
Våra tjänster inom Skogsskötsel
Aktuella projekt inom Skogsskötsel
-
Miljöpåverkan av markberedning – vad vet vi idag och vad saknas? Forskare: Eva Ring
-
Etablering av blandskog med ek, tall och björk Forskare: Johan Sonesson
-
Från insekticider till mekaniska skydd mot snytbagge – vad händer med plantöverlevnaden? Forskare: Karin Hjelm